Lilleskil

Det har blivit dåligt med filmtittande på sistone, men det går ju i vågor det där. Jag har inte sett mycket på tv överhuvudtaget den senaste tiden. Det går så mycket skit... man orokar ju inte med allt. Men igår däremot såg jag sista halvtimmen av 'Kvällsöppet med Ekdahl och Hakelius' - det debatterades flitigt om synen på storstäderna gentemot mindre städer, och stockholm vs göteborg. Halvintressant ämne får jag nog tycka, vi ska ju komma ihåg att vi i sverige behöver lägga ihop hela vår befolkning för att få en storstad rent invånarmässigt. Sedan var det en kort debatt om fildelning mellan en representant för Pirate Bay och Bert Karlsson. Tyvärr blev det inte mycket till debatt, det munhöggs mest och förolämpades istället för att diskuteras. Barnsligt och slöseri med debattid. Ska bli intressant att se programmet i vår dock, med Alexander Schulman som sidekick istället för Hakelius. Ekdahl/Schulman är ju en rätt otippad konstellation.

Igår såg jag också första avsnittet av serien Planet Earth. Ett helt fantastiskt naturprogram som filmats på ställen man aldrig sett förut, och jag gillar skarpt naturprogram så jag satt och mös där i soffan. Det kan jag skarpt rekommendera, och nu har jag tio avsnitt kvar...

Det måste väl ändå vara att Marcus Allbäck skulle vara på väg till Örgryte. Ska han överhuvudtaget återvända till Sverige ska det väl för fan inte bli till en superettanklubb. Neddu Mackan, ska du nånstans så är det till Elfsborg. Om inte till oss så åtminstone till ett allsvenskt lag. Vad ska han i superettan och puttra runt för...? skärpning i fotbollssverige!

Ja det händer mycket inom idrotten för tillfället. Och det här med listor är ju något de flesta verkar gilla, här kommer mitt bidrag en sen tisdagkväll.



Hetast just nu:
1. Kallurs 7,75. En helt otrolig idrottstjej.
2. Mellberg till Juventus. Ska bli skönt att se en ordentlig viking frusta och vräka omkull mjäkiga italienare. Det är såna som Olof som behövs i den italienska ligan.
3. Sebastian Larsson i startelvan imorgon. Jag tror helt enkelt på den killen, han lär komma med i EM-truppen och är ett framtidsnamn för svensk fotboll.

Iskallt:
1. Isakssons bänknötande. Jag tror inte han vill till Galatasaray men blir kanske så illa tvungen eftersom ingen annan verkar vilja ha honom för tillfället (förutom Trelleborg). Men jag börjar bli trött på den här följetången som allt mer liknar en studie i ångest. Fördel Shaaban.
2. Foppa. Ännu en följetång jag tröttnat på. Hur många comebacker ska han göra? han är ju ett geni på rinken men borde kanske inse att det är dags att lyssna på kroppen. Om han ens vill kunna klara av att gå den dagen han snörar av sig skrillorna för sista gången.
3. Elfsborg. Klubben i mitt hjärta befinner sig tyvärr i en tillfällig frysbox efter den ena dåliga nyheten efter den andra. Visserligen får vi Teddy i backlinjen nästa säsong och är äntligen av med Björken i mitten. Men med både Mathias Svensson och James Keene skadade ser det mörkt ut framåt. Hoppas på nyförvärv...

Mmmm. Nya bokhyllor gör stor skillnad. Men fan vad lurt det var att få upp dem. Hoppas de sitter kvar. Nån som vill köpa bokhyllor i Ikeas Journalistserie förresten? eller en Benno cd-pelare, de finns nu utlagda på blocket också, se länken.

http://www.blocket.se/vi/14984382.htm?ca=13_s

Udda, enkel och kul idé. Och det är något estetiskt snyggt med det här... Vet inte vad men det är något som killar ens konstnärliga ådra...

http://flickr.com/photos/mikemission/sets/72157594458248073/

... så fanns det tre av mig ...

Det fick den mindre begåvade 22-årige dumfan som knivhögg en rektor i Kungsängen. Han skulle hämnas sin bror eller nåt var tydligen hans motiv. Jag skiter i vilket, jag är bara glad att puckot får sitta bakom lås och bom i flera år. Istället för ett par veckor på psykklinik... där han troligen kommit ut efter två dar för gott uppförande. Men nu åker han in på sex år i buren. I riktiga buren. Nu ska ju straffet överklagas givetvis men hoppas de håller fast vid det. Högre straff åt idioterna!

Just det! jag såg ju faktiskt en film i fredags, men en recension har det inte blivit ännu. Har haft det körigt i helgen och inte hunnit med det helt enkelt. Men här ska ni få...

Handlingen i korta drag: 35-åringen Alex jobbar som speltestare för ett stort spelföretag, på dagarna vill säga. På nätterna utvecklar han i hemlighet nästa stora spel för x-box-generationen. Men när hans rumskompis spenderar hyran på taiwanesiska horor blir de vräkta och Alex tvingas den närmsta tiden flytta in hos sin mormor och hennes två väninnor.

Ingen storfilm och egentligen så är den inte alls bra gjord (i mina lekmannamått mätt), men man sitter och gapskrattar ofta åt den skruvade humorn, och den innehåller en precis lagom dos av skruvad handling och skumma karaktärer som skulle kunna kultförklara den här filmen i samma fack som Dum&Dummare. Den är inte lika bra som Dum&Dummare, men den är annorlunda. Jag får väl dock erkänna att drogromantiken och den ibland lite för skruvade humorn blev lite tröttsam i längden och man ville liksom att något nytt skulle hända. Frågan är om den kommer stanna i minnet särskilt länge, men den är helt klart i sjuka humorns kulttrakter och nosar...

Jasså du Henke.... jasså. Så det är du. Luring där...

Nu var det ett par dagar sen jag skrev sist, men ta det lugnt ni trogna! jag har inte gjort en schulman utan det tillfälliga uppehållet har helt enkelt berott på en rad tillfälligheter. Vad har hänt sen sist då? jo mycket faktiskt... den här helgen har det hunnits med mycket. Den började med fotbollsträning igår morse, sen bara det av till ikea i jönköping. Vi åkte dit för en tv-bänk. Kom hem med en en tv-bänk. Och ett bänk-skåp. Och ett skåp till. Och ett vitrinskåp. Plus småpryttlar. Hade det inte varit slut hade vi kommit hem med ett nytt soffbord också. En kombination av impulsköp och planerat får man nog säga. Vi har länge tänkt göra om i vardagsrummet. och nu är vi en bra bit på väg... om jag bara får upp de där JÄVLA SKÅPEN PÅ VÄGGEN NÅN GÅNG!

Jag gillar att montera ihop ikeamöbler, det är faktiskt inte så jävla tråkigt och jobbigt som många gnäller över. Men vi har köpt skåp utan ben, som ska upp direkt på väggen. Det är lurigt för en kille som jobbar på kontor... men jag har ju hela söndan på mig.... Jag återkommer med före och efterbilder...

För övrigt spelade jag fotboll även imorse, för tredje gången den här vintern fick vi möta skövde aik, det skiljer ju bara fyra divisioner så det är ju inget... nu fick vi däng igen och fick åka hem med svansen mellan benen. Kul så att...

Jag vet inte om det var Heath Ledgers dödsfall eller den anonyme homofobiske bloggläsaren som kommenterade mitt inlägg om hans död. Men något var det i alla fall som fick mig att ta tag i saken och se Brokeback mountain.

Handlingen i korta drag: Ennis och Jack möts en sommar när de tagit jobb i Brokeback mountain, de blir närmast isolerade från omvärlden under flera veckor när de vaktar får i bergen. Cowboyen och ranch-arbetaren utvecklar oväntat ett förbjudet förhållande, ett förhållande som kommer att följa dem resten av livet.

Fyra Golden globe och inte mindre än åtta oscarsnomineringar talar ju sitt tydliga språk. Den här filmen är en riktig storfilm, jag ska inte sträcka mig så långt att kalla den ett mästerverk men den är helt klart nyskapande, omfattande och framförallt så uppseendeväckande att den blir ihågkommen länge. Miljöerna i filmen är otroliga och fotot är genomgripande helt fantastiskt. Man får lite vibbar från 'Crouching tiger, hidden dragon' (Ang Lees tidigare fantastiska film). Klarar man sig bara förbi homochocken så är det här en rent ut sagt jävligt bra och snyggt gjord film. Både Jake Gyllenhaal och Heath Ledger är lysande rakt i igenom. Ska man vara kritisk, och det ska man, så är filmen tidvis rätt seg och den genomgripande ångesten lägger sig som en rynka i pannan som stannar där hela filmen. Båda de ingredienserna är medvetna grepp hos regissören men hos mig går de inte riktigt hem. Tyvärr. Men en storfilm är det.

  Brokeback mountain

Jag är chockad. Heath Ledger är död. Inte första gången en hollywodstjärna dör av en överdos direkt, men i det här fallet är jag... förvånad. Trodde faktiskt inte den här killen var 'en av dem'. Nu ska man inte säga för mycket ännu visserligen, men det verkar hur som helst som att han tagit en överdos sömntabletter. Helt klart kommer han att saknas, jag har gillat hans agerande på vita duken sedan '10 orsaker att hata dig'. Rest in peace Heath.

Det är helt klart nåt skumt som händer med mig när det blir slutspel i VM eller EM i olika sporter. Jag tittar inte på handboll i vanliga fall särskilt ofta, möjligtvis SM-finalen. Men i stort sett aldrig en träningslandskamp eller liknande. Nu däremot när EM-slutspelet är i full gång blir jag fastnaglad vid tv:n, pulsen går upp och jag lär mig namnen på alla svenska spelare och samlar ofrivilligt på mig sjukt värdelöst vetande och statistik hit och dit om det svenska laget. Visste ni till exempel att Jernemyr bara gjort 5 mål i svenska landslaget, eller att Jan Lennartsson är professor i matematik? det är sånt jag samlar på mig nu... För en vecka sedan visste jag knappt vem Dalibor Doder var, hade hört namnet men inte mer. När EM är över kommer jag inte titta på handboll på ett bra tag igen, men tills dess lär jag hänga med och sitta med nerverna på helspänn i tajta matcher... detta beteende gör mig troligen till åtminstone andra gradens sportnörd. Det tar jag på mig. För sporten gör konstiga saker med mig... helt ofrivilligt...

... När inte katten hoppar upp på soffbordet när man sitter och äter på kvällen och helt obehindrat hulkar till och vomerar ett par decimeter från där ens egen tallrik står. Jag är inte känslig och kunde visserligen äta vidare, men med ett break för att torka upp en spya bredvid tallriken. Trevligt var det liksom inte. Det här är andra gången på ett halvår som Elvis kastar kakor medans jag sitter och äter bredvid. Vad är problemet?

Kan tillägga till alla djurvänner att katten inte mår dåligt, bara en halvminut efter incidenten kutade han runt som om han hade senap i röven och var på sitt spralligaste humör. Han åt och drack nog bara för fort helt enkelt. Och rusade iväg till husse fort som fan och visade upp vad han fått i sig. Tack för det...

Elvis himself.

Ja det blev Roy Anderson som blev galans kung ikväll på en guldbaggegala som jag såg sammanlagt kanske en halvtimme av, på grund av en illa planerad träningstid och ett löfte att hämta sambon på jobbet. Jag kan inte säga så mycket om 'Du Levande' som vann pris för årets film, manus och regi. Jag har inte sett den. Jag kan heller inte säga så mycket om Roy Anderson själv. Jag har inte sett mycket av det han gjort. Det är väl att betrakta som ganska illa eftersom han anses vara en av sveriges stora så att säga. Men nu måste jag ju givetvis se 'Du levande'. Förresten så vill jag inflika att jag tidigare på bloggen skrivit om hur jag inte kan förstå att 'Darling' var nominerad till sex baggar. Jag har även skrivit att den bagge de möjligtvis kan få är den för bästa foto. Aha! 'Darling' vann pris för bästa foto, plus en bagge till Michael Segerström som spelar den manliga huvudrollen. Så några fler baggar blev det inte till förhandsfavoriten. Det tackar jag för. Men håll med om att det var en rätt bra utdelning på mina profetior... Nu väntar jag bara på att Cissi Elwin ringer och erbjuder mig en plats i guldbaggejuryn till nästa år. Fattar inte varför hon inte ringt än.... men det är klart, hon har väl fullt upp nu med efterfesten. Hon ringer nog imorgon...

Tyvärr kan jag ha förstört den här filmen lite eftersom jag såg den med en rätt kass kvalitet, men jag var helt enkelt för nyfiken och hade inte tålamodet att invänta en bättre version, jag ville ju se den idag. Det handlar om en uppfljare till National Treasure som kom för två år sen. Även nu med Nicholas Cage i huvudrollen.

Handlingen i korta drag: Skattletaren Benjamin Gates är tillbaka på jakt efter åtråvärda skatter. Den här gången letar han svaret på frågetecknen kring presidenten Abraham Lincolns mördare och speciellt är han på jakt efter de sidor som saknas ur mördarens dagbok. Jakten är personlig, inte minst eftersom Gates släkt verkar vara inblandade. En vild jakt tar vid som bland annat innefattar olaga intrång på Buckingham Palace, kidnappning av USA:s sittande president och flera underjordiska hemligheter.

Nicholas Cage gör en bra roll i sann Indiana Jones-anda, precis som i första filmen. Faktum är att det mesta är som första filmen. Allt nästan. Och det gör det tyvärr lite tråkigt. Jag gillar äventyrsfilmer och filmer som kräver att hjärnan är med. Två ingredienser som båda finns med här, dock på ett lite lamt och oengagerat sätt. Men sen ska det framhållas att man blir engagerad på ett annat sätt filmen när det handlar om saker som faktiskt KAN stämma, grundhistorien och många detaljer är lika verklighetstrogna som Dan Browns bok 'Da Vinci koden'. Man kan liksom inte släppa tankegrubbleriet helt när filmen slutat. Fast jag vill på något sätt se något annorlunda i en uppföljare, inte en ren repris på första filmen.

Ja har ni inte sett det här klippet redan så kolla in, och njut av hockey när den är som vackrast.

http://www.aftonbladet.se/webbtv/sport/article1655790.ab

Vad skönt för våra kära kvällstidningar att de har en så självskriven sak att skriva om numera. Jag pratar om rättegången mot Tito Beltran. Den har utvecklats till en vild PR-jakt för svenska kändisar. Vissa har ju blivit kallade som vittnen eftersom det ju i grund och botten rör sig om en kändiskrets som är inblandade. Men nu blandar sig folk utifrån i och ska uttala sig. Nu i morse läste jag om att Runar Sögaard 'betvivlar' Carolas vittnesmål i rättegången. Själv 'betvivlar' jag Runars intentioner. Varför går han ut med det? känner han sig utanför och vill vara delaktig i den stora PR-cirkusen som utspelar sig? ja, jag tror det faktiskt. Han ser det nog mer som ett utmärkt tillfälle till PR än att han betvivlar Carolas vittnesmål så starkt att han måste uttala sig i media. Så kvällstidningarna ska vara glada åt den här rättegången, för troligen så står kändisarna på rad utanför redaktionerna och vill få sin del av PR-kakan. De kan bara välja och vraka.

Tilläggas bör att jag bygger detta i stort sett uteslutande på rubriker på kvällstidningarnas löpsedlar och nätupplagor, för jag orkar helt enkelt inte läsa alla artiklar om den här rättegången. Den har redan fått onaturligt mycket plats och är nu bara jobbig och nästan påträngande att följa. Det har snart tappats fokus på varför Tito Beltran är åtalad, man lägger mer krut på allt runt omkring. Men visst, jag väntar med spänning på domen får jag erkänna, så på ett sätt är även jag fast i PR-rättegången.

Ohh... var ute och åt igår på en restaurang som heter Mangos i Skövde. Mycket bra restaurang med bra personal och jävligt god mat. Lite av en favorit. Igår åt jag en förrätt med friterad fetaost och sallad, till huvudrätt en plankstek med fläskfilémedaljonger och duchessmos (osäker på stavning) med bearnaisesås. Till detta intogs ett par stora kalla. Fan det är så det vattnas i munnen... Som grädden på moset eller kronan på verket fick jag min nota betald. Woooaaa. Men det är en annan historia det....

Tack för stödet Wilikins. Men när du kommenterar så det syns att du faktiskt läst vad jag skrivit, då är det ju motiverat att lägga till sin egen blogg...

Vill bara inflika att jag är extremt trött på bloggare som skriver helt ovärda inlägg i mitt kommentarsfält bara för att få mig och andra att besöka deras egna bloggar. De skriver 'Ha en bra dag', eller 'God jul' eller bara nåt kort och helt ovärt. Bara för att få mig och andra att klicka på deras namn och på så sätt bli direktlänkade till deras blogg. Det är väl inte på det sättet man vill få besökare till bloggen.... jag blir själv bara irriterad och förbannad när jag inser att jag gått på det. Klick! Så fick de en besökare till den dan. Men jag lär ju inte återkomma. Neddu, då kör jag hellre på den ödmjuka linjen att låta besökarna själva tipsa vidare om min blogg. Så ni som tänker lägga en kommentar hos mig om era egna bloggar kan ge fullständigt fan i det.

Ja en svensk film som inte nominerats till gudlbaggegalan blev det till att se en tisdagkväll i brist på annat. Jag förstår i efterhand varför den inte nominerats, men för den skull är den inte sämre än andra filmer som nominerats genom åren, det har funnits en del riktiga kalkoner som har räkmackat sig förbi kön. Jeau... nu var det dags för Ciao Bella i alla fall.

Handlingen i korta drag: Mustafa är med sitt fotbollslag på Gothia cup i Göteborg, men efter en ren tillfällighet misstas han för att vara med i ett italienskt lag. Han håller det hemligt för sitt eget lag och dras in i en spiral av lögner. Men snart börjar snaran dras åt och han får svårare och svårare att hålla uppe den falska fasaden, inte minst mot den vackra svenska Linnea som vill följa med honom till Italien och skapa ett nytt liv långt bort från Göteborg.

Ja det här var en svensk ungdomsfilm som kändes helt okej för att vara just en sådan, men oftast kändes den tyvärr alldeles för uppenbar och ointressant. Man rycks inte med och det blev segt och långdraget. Manuset kändes lite hafsigt och inte helt genomtänkt i vissa fall, vissa klipp i filmen fattade jag inte varför de var med överhuvudtaget. Som en homo-kyss i en dusch som egentligen inte tillför något till handlingen utan kändes som den lagts in mest för att få en Fucking Åmål-vibb. Det var lite för många pinsamma situationer och lite för många generaliseringar som dragits till sin hårdspets för att bli en bra ungdomsfilm. Rolltolkningarna var i många fall manusskrivna som mer fördomsfulla än verkliga. Ingen hit på slagverket men ändå helt okej. Ja kanske inte riktgit helt okej, men nästan.

Jodu, du som kommenterade mitt inlägg om träningsvärken. Det stod alltså Trainingspain, vilket var en fritt översatt svengelsk form av träningsvärk. Men hade det stått Training Spain hade det såklart varit trevligare. I vår blir det faktiskt Training Netherlands. Det är trevligt.

Ja jävlar, ni ska veta att min mage och mina lår i synnerhet känns idag. Försäsongsträningen drog igång igår, och med en rivstart kan man nog kalla det utan att överdriva, eller vad sägs om först uppvärmning 3 kilometer, sedan intervallöpningar i sammanlagt 3,6 kilometer, sedan en lätt nedjoggning på 3 kilometer. Efter nästan en mils löpning alltså var det bara att svida om till inomhusaktivitet. Som bestod av 50 minuters fys, två och två-stationer som tog fullständigt musten ur mig. Grodhopp, hopprep, magövningar, armhävningar osv. Jag blev så trött det sista att det bostavligt svartnade för ögonen. Men det är ju som sagt nyttigt att må skit ibland. Men när man är klar känns det jävligt bra, ända till morgonen efter när man ska upp ur sängen pigg och glad.

Igår var det Idrottsgalan på tv, en riktigt bra sådan också efter vad jag hört och det jag såg. Jag såg nämligen inte så mycket av det, på grund av en träning i timmersdala som slutade 20.00. Var hemma runt 20.45 och stack då i brist på mat iväg till affären för att få något i mig på kvällen. Men jag såg lite i alla fall, fick några rysningr här och där när svt på ett magnifikt sätt klipper ihop våra välkända idrottstjärnors säsong. Zlatans bildspel när han fick Jerringpriset gav den största ståpälsen för kvällen, så välförtjänt. Sen måste jag erkänna att jag inte kunde så mycket om Tumba som jag trodde, den gamle räven har ju varit med om både det ena och det andra. Mest känd är han väl för hockeyn - och det faktum att han fortfarande har rekordet i gjorda mål för lanslaget. Och det unika faktum att han spelat i landslaget i både hockey och fotboll. Men att han dessutom blev svensk mästare i vattenskidor, och skandinavisk mästare i golf - det är ju sanslöst. Allt detta fick jag lära mig på några minuter igår - tack vare ännu ett fantastiskt hopklipp av svt. Allt som allt var det en lyckad idrottsgala, det verkar alla tycka. Och det var jäkligt kul att Zlatan dök upp, med frugan till och med. Det hör till ovanligheterna. I övrigt var Peter Settman skitbra. Johan Rheborg skitkul och Anja Pärson skitrörd.

En kung och en prins.

Detta måste ni se gott folk! Gåshud så in i helvete!

http://www.youtube.com/watch?v=Y80BBjJAUaI

Ja det blev inte så mycket film i helgen som jag från början tänkt, men en fanns det tid för.... en jävligt rolig sådan. 'Supersugen' har fått sitt manus av Seth Rogen - killen som spelar den manliga huvudrollen i 'På smällen'. Här spelas huvudrollen av Jonah Hill, som även han medverkade i 'På smällen', dock i en liten biroll.

Handlingen i korta drag: Seth och Evan går sista året på High School och kommer efter sommaren att skiljas åt då de börjar på olika skolor. De är båda fast beslutna (nåja, seth kanske något mer) om att bli av med oskulden innan de börjar på college, problemet är bara att de båda killarna knappast tillhör poppisgänget på skolan och blir ytterst sällan bjudna på fester - där det händer. Men så får de en öppning att komma på fest - problemet är bara att de lovat fixa sprit till kvällen. Den vilda jakten på spriten gör att de får en kväll de aldrig kommer glömma.

Jonah Hill är helt underbar i den här rollen. Lita på att vi kommer se mer av honom framöver. Det här är lättsmält och pinsamt som det ska vara i high schoolfilmer... de båda killarna i huvudrollen (eller är det tre?) gör det grymt bra och bidrar till att filmen lär bli en succé. Även Seth Rogen finns med i filmen som en ganska speciell snut, han med sin kollega står för gapskrattshumor i ren dum&dummare-anda. Trots sina närmare två timmar blir det här aldrig tråkigt, tvärtom! och det ska bli jäkligt kul att se när man får se Jonah Hill på vita duken igen.

Ja så kan man nog sammanfatta den här helgen. Lugn. Det har inte hänt nämnvärt mycket... ett par trippar på stan, en tripp till syrran, lite donande hemma. Och det kanske var bra det efter den rätt tuffa veckan som var. Behövde nog det här med att bara göra ingenting ett tag, även om jag går på väggarna när jag inte göra något. Skulle spelat fotboll egentligen i helgen men axeln har strulat så det var nog bra att den fick vila lite. Och imorgon börjar försäsongsträningen på ritkigt. Nu blir det löpande på gator och i skogar, fysträning i en minigympasal i timmersdala och träningar på skrubbsårsunderlag (grus). Det är nåt speciellt med försäsongsträning, en slags förbrödring som finner vissa likheter med lumpen. Som grupp är det viktigt att må piss ihop. Så är det.

Nu ska här ses på sporten på tv4. Det var länge sen jag gjorde det en söndagkväll faktiskt. Förr gjorde jag det jämt. Efter det ska det ses på film, så en recension blir att vänta...

Ja igår såg jag premiären för säsongens Lets dance på TV4. Det var som senast jag såg det, lite halvstapplande och stela människor som försöker sig på nåt de är rätt kassa på. Bra underhållning dock och grisbonden Karl-Petter var kul att se... och Tony Rickardsson. Men det som slår mig när jag ser på Lets dance är bandets enormt sköna tolkningar av kända låtar, som de gör om för att passa en rumba eller vals eller liknande. Riktigt bra musiker och det var fan nästan större behållning för min egen del att lyssna på musiken som att se på de som dansade.

Idag har jag förresten varit hurtig. Var uppe klockan nio och sprang fem kilometer. Spåret jag brukar springa var stängt p g a skidtävling (i 4-5 plus... jag fattar inte...) så jag sprang i stan istället, på asfalt. Inge bra för knäna. Kände det den sista biten. Men jag kände att jag behövde ha en genomkörare eftersom jag inte spelar med laget i helgen, jag har lämnat återbud p g a krånglande axel. Gör ont som fan att lyfta den. En trolig baksmälla av mycket jobb i veckan, med mycket sittande framför datorn. Vilket påminner mig, jag borde inte sitta framför datorn nu...

'Maskinens' blip-blop-dänga 'Alla som inte dansar' har blivit anmäld av en 32-årig Karlstadbo som anser att låten är kränkande mot honom själv och alla andra som inte dansar. I låten finns strofen 'Alla som inte dansar är våldtäktsmän'.

Herre-jävla-gud.

Usch, hade en jobbig dag igår, kom inte hem från jobbet förrän åtta på kvällen. Då startade jag snabbt inspelning av grammisgalan och stack iväg och handlade, sedan lagades det mat, sedan hämtades det sambo på jobbet, sedan var det hemåt. Vid 2200 när grammsigalan var slut kund ejag äntligen sätta mig ned. Då såg jag inte hela grammisgalan men stora delar av den. Kan konstatera att Salem Al Fakir blev 'Kvällens stora vinnare' för att snacka löpsedelisch. Sen vet jag inte vad mer man ska kommentera, jag gillade att Adam Tensta vann priset för Bästa Rap/Dance (två kategorier jag inte överhuvudtaget fattar hur de kan slå ihop. Som Rock och dansband.). Jag gillar Adam Tensta - det är nåt unikt och nytt över det han gör. Mustasch förtjänade klart priset som bästa hårdrock. En stor behållning igår kväll var ju givetvis Bildts tal - och kavaj. Kul att han bjussar så på sig själv, men efter alla imitationer var det svårt att inte se Robert Gustafsson framför sig i det ögonblicket...

Kvällens minus fick Petter - fan Petter, jag har alltid gillat honom men igår drog han på sig 'bad karma' när han ställde sig upp och applåderade när Kent i sitt tacktal sa 'Tack till alla er som INTE gillar oss... ni driver oss framåt'. Dålig stil, men visst... han gillar inte Kent, och han står för det. I övrigt kändes det som Globen var överbefolkat med hiphopfans... Alla hiphopartister fick alltid extra mycket applåder. Men inte extra mycket priser. Hur kom det sig?

Annars var det väl en lyckad grammisgala. Caroline af Ugglas var kul. Men jag saknade skarpt Magnus Bettnér - hade gärna sett en repris från förra året.

Två aftonbladetbilder sammanfattar på ett bra sätt årets gala:

Till den anonyme själ som kommenterade mitt uttryck 'Slagit rot' så kan jag meddela att jag med det uttrycket syftade på att han dog, blev begravd, jordades, sattes i mark, grävdes ner. Ja du hajar, tänkte inte på att det kanske lika mycket menas att man föds. Men det var uppmärksamt av dig. Tack för kommentaren.

Hinner inte kommentera alla nomineringar just nu (de släpptes idag) men kan bara konstatera att jag inte fattar hur in i helvete 'Darling' kunde få hela sex nomineringar till guldbaggegalan. Var juryn onykter?!

Vill bara uppmärksamma er alla på att idag för 73 år sedan föddes ett fenomen i Tupelo, Mississippi. Elvis alltså. Så hade kungen inte redan 'slagit rot' så hade han idag fyllt 73 år. Jag är ett personligt stor fan av Elvis Presley, jag gillar musiken självklart och anser som många andra att han svarat för många av världens kanske mest klassiska låtar - men så är det också fenomenet Elvis jag är... begeistrad av. Hur han kunde bli så stor, att han ÄR så stor, än idag. Vilken massindustri som följer hans spår... det är mycket jag fascineras över i, runtom och vid sidan av Elvis.

Idag hedras han världen över. Tänkte hur som helst att ni borde veta det om ni inte gjorde det.

Efter dagar av ordvitseri på i stort sett varenda liten skittidning i Sverige om vår nya skiddrottning Charlotte Kalla verkar det nu som vitseriet nåt sin kulmen. Det spår åtminstone de kvällstidningsfolk som resumé har pratat med. Även de verkar nu ha tröttnat på rubriker som 'IsKalla Charlotte', 'Heta Kalla' och 'Kalla det en framgångssaga'. Tack och lov för det... Ibland blir det liksom lite för mycket.

Äntligen! har velat se den här filmen ett bra tag, den är av många recensenter utsedd till en av de bästa från förra året. Så mina förväntningar var höga, kanske lite för häga visade det sig...

Handlingen i korta drag: Shaun är en tolvårig faderlös skolkille i England vid början av 1980-talet. Han bor med sin mamma i en ovårdad lägenhet och har inga kompisar i skolan, hela skolgången präglas av utanförskap och mobbing. Men sista dagen före sommarlovet springer han in i ett gäng med bombarjackor, hängslen och rakade huvuden - skinheads. Ledaren för gänget, Woody, tar snabbt Shaun under sina armar och Shaun blir snart rekryterad till det relativt harmlösa gänget. Harmlösa till den dag då den äldre Combo släpps från ett treårigt fängelsestraff och drar med gänget till sin lägenhet där han kräver att de väljer sida i kampen mot 'svartskallarna' som tar deras jobb, bostäder och gator ifrån dem. Från den dagen förändras allt.

Det här är en oerhört stark film med ett tydligt budskap. Den är snyggt gjord och innehåller jävligt bra musik och kameravinklar för att skapa rätt känsla av 80-talets England. Budskapet kan man inte missa och skådespelarna, inte minst huvurollsinnehavaren, är kanon. Det är en rå och skitig film som ger ett verklighetstroget intryck och speglar verkligheten på ett stundtals motbjudande och skrämmande sätt. Dock måste jag säga att den stundtals stannade upp och blev liksom segdragen på nåt sätt, och det drar tyvärr ner betyget när allt är så förutsägbart. Men den är helt klart sevärd och så skönt långt ifrån Hollywoodproduktioner man kan komma. En stark rekommendation.

Politik intresserar mig inte särskilt mycket, jag är inte påläst och tycker helt enkelt att det politiska spelet är alldeles för invecklat och falskt att jag inte orkar med det. Allt ska låta så bra jämt och alla ska svara så diplomatiskt som möjligt så inget kan vändas emot dem senare. Men finns det någon annan yrkesgrupp som lovar saker innan ett jobb påbörjas och som när de väl blir 'anlitade' och jobbet väl påbörjats inte håller vad de lovat? Tänk om en snickare skulle lova att bygga en vägg på ett hus men som sen när har väl fått jobbet helt enkelt meddelar uppdragsgivaren att 'Nej, det går inte att bygga den här väggen, det finns inte material'. Nähä.. det skulle du kanske tänkt på innan du lovade bygga väggen, nu kommer det blir jävligt kallt i huset när det saknas en vägg. Just den här liknelsen grundar jag på de utlovade höjda studiemedlen för studenter... Tre partier lovade höjda studiebidrag före valet. Nu står det klart att det blir ingen höjning. Men det sjuka är att det accepteras utan större mothugg, det passerar liksom bara som en notis på text-tv.

Näddu, politik...

Idag goa vänner har jag varit på fotbollscup i den sömniga och deprimerande staden (byn) Töreboda. Det gick som det gick och vi gick inte vidare till slutspelet imorgon. Kass säger jag, det borde vi gjort, men vi räckte helt enkelt inte till. Så är det ibland. 

Idag har jag lärt mig och fått uppleva detta:
1. Det suger att förlora. Särskilt när man själv gör dåligt ifrån sig.
2. Min bror borde inte ha djur.
3. Primas kebabpizza smakar enormt bra, men ska inte föregås av fika... då finns risken att man inte orkar hela.

För övrigt har jag betalt med kort på pizzeria för sista gången, sist jag gjorde det... i Karlsborg... slutade det med att min nota drogs tre gånger och jag fick återvända nästa dag med utskrift i handen och kräva pengar tillbaka. Så nu litar jag inte på dem längre, kalla mig generaliserande och vad fan ni vill. Men pizzerior är det fan ofta strul med kortautomater på. Så det får nog bli mitt nyårslöfte det. Härmed skall jag icke betala min nota med någon form av bankkort på en pizzeria igen. Så får det bli.

Blev en sen kväll med jobb igår så då var det skönt att glida ner i soffan senare på kvällen (för sent) och se en film som jag såg för några månader sedan men som definitivt var värd att ses igen.

Handlingen i korta drag: Vi får följa med på en annorludna roadtrip med den märkliga familjen Hoover. Sjuåringen Olive ska delta i en skönhetstävling för barn och för att hinna dit måste hela familjen samarbeta, något som visar sig inte vara helt lätt. Familjen är helt enkelt ett gäng mycket udda och olika typer. Eller vad sägs om pappan som lever sitt liv (och vill ha familjen med sig) efter ett egenutvecklat niostegsprogram för framgång, sonen som avgett tystnadslöfte sedan nio månader och inte säger ett ljud allt för att han vill bli testpilot inom flygvapnet, eller farfar som blev utkickad från vårdhemmet efter att han missbrukat heroin och sprider grova ord och svordomar runt sig. Med på trippen är även den nyss utsläppta morbrodern som suttit på psykklinik efter att ha försökt ta livet av sig. Ett tecken på att vara en förlorare enligt fadern.

Det här är en riktig favorit, en mörk komedi som är sorglig men presenteras på ett jävligt kul sätt. Steve Carrell är helt lysande och tjejen som spelar sjuåriga Olive är grym. Min sambo jämförde filmen lite med svenska klassikern 'Vi hade i alla fall tur med vädret' och det håller jag med om, med en liten krydda av 'Dum & Dummare' kanske. Det är en film som man inte sitter och gapskrattar åt hela tiden, men sitter mer med ett leende hela tiden och blir glad efteråt. Samtidigt som den presenterar det sjuka i skönhetstävlingar för barn. En mörk feelgoodfilm som är en av mina största favoriter från 2007. Se den gott folk!

I en amerikansk omröstning har 4 miljoner amerikaner fått rösta om filmåret 2007. Linsay Lohan blev inte helt otippat den som fick utmärkelsen som sämsta kvinnliga skådisen... Den manliga motsvarigheten blev Eddie Murphy, främst för sin film 'Norbit'. Men frågan är då, Har de som röstat sett filmen Dreamgirls? där är ju Eddie Murphy för fan helt lysande och en sådan rollprestation borde gjort honom immun mot en sån utmärkelse. Matt Damon verkar däremot fått full pott för sina prestationer i både Bourne-uppföljaren och Oceans Thirteen - helt välförtjänt enligt mig, han är grym.

För övrigt såg jag Expressens lista över tio måste-filmer, jag insåg att jag inte sett en enda av dem. Och alla vill jag heller inte se, men ett par nya tips gav det. 'This is England' bland annat, den lär vara helt fantastisk. Här kommer listan för intresserade:

1. This is England (England)
2. 4 månader, 3 veckor och 2 dagar (Rumänien)
3. Vid himlens utkant (Turkiet/Tyskland)
4. Bourne Ultimatum (USA)
5. The Departed (USA)
6. Mordet på Jesse James av ynkryggen Robert Ford (USA)
7. The Secret life of words (Spanien)
8. Ung snut (Frankrike)
9. Den fria viljan (Tyskland)
10. Grindhouse: Death Proof (USA)

Nyårsdagen brukar ju sällan beyda en alltför rapp hjärna så att se film en sån dag är svårt, ungefär lika svårt som filmen jag såg kändes.

Handlingen i korta drag: Vi får parallellt följa den unga stureplanstjejen Eva och den frånskilda arbetslöse 61-åringen Bernard. Eva lever sitt liv runt människor som är egocentriska och bryr sig inget om andra människor eller hur saker och ting i samhället fungerar, hon råka ri trubbel och blir dumpad, sparkad och näst intill vräkt under kort tid och tvingas inse hur livet kan vara för de som inte lever i övrklass-sverige. Bernard söker jobb men det går oftast inte längre än till provanställningar, förutom McDonalds där han lyckas hålla sig fast. Han har det tufft ekonomiskt och får ett tag bo i bland annat en studentkorridor. Ödet och tillfälligheter gör att Eva och Bernards vägar korsas.

Jag gillade inte alls filmens första 20 minuter, med ett segt tempo och hemsk stråkmusik som fick mig att tänka mer på kaffereklam än långfilm. Faktum är att hela fimen känns mer som en kortfilm än en långfilm, man bygger inte upp karaktärer, lämnar hafsiga förklaringar till fortsättningshistorier och ibland känns en del scener mest gjorda för useendets skull eller möjligtvis någon djup undermening som åtminstone inte jag fattar. Men filmen ska ha plus för att skilja sig från den svenska scenen och den är snyggt gjord. Men på något sätt så var den helt innehållslös och tråkig... den är tragikomisk och snygg rent filmiskt, men blir alldeles för ointressant för min del. Som en kryptisk reklamfilm för kaffe som dragits ut till 90 minuter.