Lilleskil

Nu börjar jag bli som en riktigt filmrecensent och filmen börjar ta över mitt liv. Nåja, tre filmer på lika många dagar är kanske inte så farligt men vi får väl se hur länge det håller i sig. Nu var det hur som helst dags för Herngren och Holms årliga bidrag. Efter roman och med huvudrollen spelad av Martina Haag.

Handlingen i korta drag: Isabella är drygt 30 och frilansande skådis. Hon är singel och har inte fått ett skådisjobb på ett bra tag, som hon själv uttrycker det så är hon "snäll, social och arbetslös med ett år på komvux, vad får man för det?". Närmast desperat skriver hon om sitt CV och kryddar det lite extra med färdigheter som hon kanske inte kan stå för riktigt. Så när hon väl får jobb dras hon in i en lögn som bara blir knepigare och knepigare att ta sig ur. För klarar hon verkligen av det hon utgett sig för att kunna?

En svenk feelgood-film var det här. Man känner definitivt igen Hannes Holms stil på filmen och Martina Haag är faktiskt riktigt bra i huvudrollen. Stundtals hade jag svårt att hänga med i vad som var drömscenarion i filmen och vad som var verklighet. Ett plus för alla skådisar och kändisar som bjuder på sig själva och sin personlighet. Däremot måste jag säga att filmen lämnar mig oberörd och liksom bara glider förbi. Den är inte dålig, men den utmärker sig heller inte alls och herrarna Holm/Herngren kan bättre än såhär. Även om Martina Haag troligen har en guldbaggenominering på gång för huvudrollen. Inte för att hon gör den jättebra, utan för att hon gör den... bra helt enkelt och bjuder på sig själv tillräckligt mycket. Sen haglar det inte direkt av konkurrenter om det priset.

En katt är ju kul att ha, men ibland är de jobbiga. Vi har varit i Rättvik i bara ett par timmar och dammsugaren har redan varit framme två gånger. Elvis har hunnit få ned en blomkruka i badrummet till molekyler och ett vattenglas i sovrummet. Fortsätter det såhär så är snart hela huset färdigstädat... Suck...

Diskning är farligt. Det fick jag bevis på igår när jag stod och diskade vid köksbänken, jag har ingen maskin eftersom maskiner är för latmaskar... I alla fall så skulle jag ställa ned ett bestick i bestickhållaren och fick då på ett mycket otippat sätt in en del av en gaffel under tumnageln. Det började blöda och jävlas... och nu har jag ont. Diskning är farligt.

Julbordet igår blev ett frosseri som brukligt är. Jag åt tyvärr för fort och satt därmed efteråt och blev bara mättare och mättare fastän jag inte åt längre. Jag trodde ett tag att jag skulle explodera om det fortsatte, men det gjorde det inte som tur var.... Sen blev det kaffe i vardagsrummet, öl, tilltugg, glass med frukter m m. Nötter var väl tänkt att vi skulle ha också men tyvärr lyckades undertecknad göra sönder nötknäckaren. Jag skulle som först ut så att säga knäcka en nöt och fick naturligtvis tag på en med ett enormt bepansrat skal, jag tog i och hörde det knäckas. Men det var inte nöten som knäcktes utan själva verktyget. Det gick av. Där snackar vi hård nöt, om nötknäckaren går av istället för nöten. Hur som helst kände jag att jag borde följa upp den här julbordshistorien för mina trogna läsare och kan därmed konstatera att det blev en lyckad julkväll. Och enormt god mat. 

Vidare har jag också läst ut Stieg Larssons andra bok, 'Flickan som lekte med elden', och måste faktiskt säga att jag blev lite besviken på slutet. Efter så mycket uppbyggande spänning och känsla kändes det lite... snopet och kortavhugget. Jag vet inte, men jag hade nog förväntat mig en epilog eller nåt, men nu kändes det som säcken knöts ihop lite för hastigt och tvärt. Måste ju i och för sig läsa den tredje och sista i millenium-trilogin nu för de är jävligt bra trots allt.

Den här filmen kom ut förra året och av en händelse fick jag beställa den gratis på discshop, där jag fick välja bland 20 titlar. Hade faktiskt inte hört talas om den innan, men valet föll på den i alla fall. Mest på grund av ett bra skådespelarutbud. Eller vad sägs om Bruce Willis, Josh Hartnett, Morgan Freeman, Lucy Liu och Stanley Tucci...

Handlingen i korta drag: Två gangsterbossar hamnar i konflikt sedan en av gangstrarnas son blir skjuten till döds. Av ett misstag blir en ung man på besök i stan indragen och huvudperson i det fortsatta dramat. Han ska skjuta den andre gangsterkungens son, men är samtidigt skyldig den första 33 000 dollar. Men är alla personer verkligen den de utger sig för att vara?

Som sagt hade jag inte hört talas om den här innan och de tycker jag är konstigt, för den var riktigt bra. En drama/thriller som är det ordet jag alltid gillar med filmer: Genomtänkt. Efter en något trevande start på filmen dras den upp i ett högt tempo där morden avlöser varandra och en sorts alla-mot-alla situation uppstår. Man får snart svårt att hålla ihop vem som är med vem, men i slutet knyts säcken ihop på ett imponerande och jävligt snyggt sätt. Filmen rasslar iväg i ren Tarantinoanda och man får svårt att släppa blicken när man väl blivit fast. Josh Hartnett är fullkomligt lysande, har inte gillat honom jättemycket förut men nu gick han till en klar favorit. Summa sumarum är filmen klart sevärd. Jag har den förresten om någon vill låna :-)

Nåja, fotbollen är inte fullt så underbar när man får stryk av ett bonkarlag som kallar sig redväg i en match där det missas två straffar, skjuts i stolpe och ribba åtskilliga gånger och missas lika många frilägen. Ibland vill inte bollen in helt enkelt, bollen är rund och allt kan hända för att dra en klyscha. Vi gick inte vidare från första dagen... det är tungt. Men korven var lika god som vanligt.