Lilleskil

Efter två inlägg på raken med negativt innehåll kändes det som en bra idé att skriva nåt positivt. Hörde en intervju på p3 förut från Peace & Love i Borlänge, en intervju med  Ralf Gyllenhammar, sångarne i Mustasch. Grymt skön typ! hans förhoppningar med deras spelning var att undvika att kräkas på scen eller bajsa i brallan. hoppas han klarade sig...

Någon som får ofärtjänt mycket utrymme i media är väl ändå Frida med sin låt (sommarplåga kallas den tydligen) "Dunka mig gul och blå"... vad är det för skit egentligen? Det var nästan så jag tyckte den lyckligtvis bortglömda hiphop-bruden Feven verkade helt okej...

Så regnar det ute igen. Och man börjar ju smått undra om det kommer bli någon "kanonssommar" som lösblaskorna utlovade i våras. Men å andra sidan så vänder ju de där lösblaskorna på en femöring så nästa dag kan det stå att det blir regn resten av året. Jag har slutat bry mig om att se väderleksrapporter eller kolla upp dem på nätet, det blir ju som det blir ändå och är svårt att påverka.

Men det som deprimeras mest är ju solklart grilkvällarna. där kvällssolen är näst intill ett måste, blir inte alls samma sak om det är mulet och småduggar. Eller som på midsommarafton när regnat fullkomligt öste ner... då blev de fina grillbitarna grillade under ett verandatak på en gasolgrill medans himlen fick fnatt och öste ner vatten. När jag sedan gick in för att plocka åt mig av den uppdukade buffén och plocka på den övriga maten slutade allt med att jag lyckades vända tallriken uppochned på köksmattan. Jag räddade köttbitarna men slängde resten och startade om på buffén. Jag skyller missödet helt och hållet på den uteblivna kvälssolen. Det sätter sig på psyket.

Ikväll ska det grillas med goda vänner. I goda vänners pensionärskuvös ska vi sitta, så regnar det är det ingen katastrof (det är det väl egentligen aldrig) men jag f ö r e d r a r helt klart kvällssolen som tittar in mellan dungens träd och prickar den kalla ölen i handen. I alla fall framför grillning under ett paraply medan man nästan tvångsmässigt försöker se ut som om man njuter av den kalla ölen i handen.

Men när regnmolnen kommer och det börjar kännas mindre och mindre bra vid grillen, tänk dig då hur kul det hade varit att steka köttet i stekpanna hemma i lägenheten...

Oj då, visste inte att det var så många som var inne på min blogg. kollade statistiken nu och det var ju trevlig läsning :-) ska se till att uppdatera oftare så ni stannar kvar ni som läser....

Dagens tips på TV: Long kiss goodnight, pågår just nu. med gena davis, på ettan.

När Ida får bestämma i videobutiken blir det i stort sett uteslutande romantiska komedier i filmsoffan. Så även i lördags när det var dags för ?The Holiday?. Och även om romatiska komedier inte är min favoritgenre så tyckte jag faktiskt på förhand att den verkade bra. Jag menar är Jack Black med i en film känns det nästan brottsligt att inte se den.

Handlingen i korta drag: En tjej från los Angeles byter genom en webbsida bostad med en tjej från Englands landsbygd under två veckor, ett rent impulsdrag från båda sidor. De vill båda komma bort från män ett tag och ser detta som ett sällsynt bra tillfälle. Väl framme blir det givetvis inte som de tänkt sig?

Som de flesta romantiska komedier är det en hopplöst förutsägbar historia med ett sagoslut. Det som skiljer den från andra i sin genre är att det är två historier sammanvävd till en, vilket gör den intressantare och mer medryckande faktiskt. Även de rappa klippen och sekvenshoppen gör den skapar ett sötrre intresse än vanligt. Och den stora faktorn som gör filmen bra är givetvis skådespelarna. För när gjorde Jack Black, Kate Winslet, Jude Law eller Cameron Diaz en dålig filminsats senast??

Även om Freddie Prinze Jr har gjort mig sanslöst trött på alla romantiska komedier är det något skönt lättsamt över dem. Det är skönt en bakfylledag att vila ögonen på något okomplicerat, och i det läget är den här filmen absolut något att rekommendera.

Såg den svenska filmen "Allt om min buske" en kväll. Med Ola Rapace i en av huvudrollerna och den grymme David Dencick (Lasermannen) kan det väl inte bli fel, måste säga att jag blev överraskad - filmen var inte riktigt som jag trodde. Jag väntade mig nog en folklig, lite pinsam svensk komedigladrulle. Men filmen visade sig vara en sorts utflippad "hälsokällan i bergslagen"-reklamfilm. Den både börjad eoch slutade lite segt och jag fick stundtals svårt att fatta vad den egentliga handlingen och meningen var med filmen, ja meningen med filmen har jag ännu inte lyckats klura ut.

Handlingen i korta drag: En välbärgad ung familj flyttar till ett fint villaområde, till grannar får de två systrar som lägger ner sin själ i att sköta sin gigantiska trädgård till perfektionism. Systrarna har också en bror som bor i ett träd i skogen och tuggar svamp om dagarna, han sköter också guidade turer runt deras exklusiva trädgård. Frun och dottern i den nyinflyttade familjen börjar umgås allt mer med de båda flummiga hippie-systrarna. Något som mannen i huset inte gillar. När han dessutom får reda på att en av systrarna föredrar kvinnor blir han allt mer besatt av att få bort sin fru från grannarna. Mer än så ska inte avslöjas...

Ja hur ska man sammanfatta filmen... Oväntad. Det är ett passande ord. Det blir mycket skratt men inte alltid åt filmens annorlunda dialog, utan ofta även åt filmen i sin helhet. En film som jag fortfarande försöker bestämma mig för om den var bra eller dålig...

Då var det dags för midsommar igen då, min 24:e i ordningen, och i år bär det av till Boagärdet i Tidan... back to the roots. Det var min gamle vapendragare Muff som hörde av sig och styrde upp ett litet baluns. Trevligt!

Det här med krönikor är fint, kanske är det krönikor jag ska ägna mig åt i bloggen, men först ett musiktips... går i skrivande stund på P3. "Working class hero" med Green Day är kraftigt bra!

Midsommar, midsommar, denna tid på året då det ska ätas sill, potatis, köttbullar och allt annat som hör till. Man dricker snaps fast man egentligen inte tycker om det. Saft smakar bättre om ni frågar mig ? men man gör det för "yrslas" skull som en kompis uttryckte det. Visst snapsen går väl ner, och den passar bra rejält avkyld tillsammans med den goda maten, men det är inte så att det känns som den fattas resten av året när man äter god mat. Men på midsommar är det helrätt... frågan är dock om det kommer bli någon snaps i år, kanske skulle man köpa med en flarra själv....?

När maten, spriten och platsen för firandet är på det klara kan vi gå över på nästa punkt. Vädret. Årets upplaga av midsommarfirandet ser ut att gå till under en regnmulen och kylslagen himmel, rapporter snackar om runt 14-16 grader. Men givetvis beror sånt helt på var man befinner sig nånstans. I år på en altan med ett varmt hus intill (eller är det altanen som står intill huset..?) och då går inte världen under för att det droppar lite vätska från himlen ? och en varm tröja går väl alltid packa ner. Personligen tycker jag inte det gör något att det inte är 25 grader och blå himmel på midsommarafton... mycket på grund av något som kallas pollenallergi och som kraftigt reduceras när det regnar. Så regn eller sol ? gör detsamma. Vädret är ändå inget man kan göra nåt åt så varför älta det (Ja ja... jag vet... Al Gore.. men det var inte så jag menade)

Maten, spriten, platsen och vädret avhandlat. Då går vi på nästa. Tävlingar och lekar. En gräsfläck på brallan till följd av en omgång irländsk julafton eller dylikt är mer regel än undantag. Jag lär aldrig tröttna på lekar... och med en kall öl i handen och fler i magen så höjs stämningen ytterliggare. Förra året hade jag och tjejen en bejublad midsommarfest (25-årsfest) med följande lekar:
? Teknikbana med fotboll modell mindre, samt en toarulle för varje öga.
? Slå-i-spik-i-stock-ett-slag-åt-gången-stafett
? En märklig stafett där man skulle ha en tidning mellan knäna, ett mynt för ögat och en servett viftandes över huvudet.
? Irländsk julafton (klassikern)
... sjukt nog har jag glömt den sista av lekarna. Kul hade vi i alla fall.

... och du glöm inte snacksen imorgon!

GLAD MIDSOMMAR!

Jag lovade visst en krönika om min stora irritationskälla just nu, aftonbladet.se's plustjänst. Jag tar å det bestämdaste avstånd från denna tidnings nätupplagas idé om hur de ska tjäna pengar på sin sajt. Man kan jämföra känslan med reaerbjudanden i en helt vanlig butik, där butiken i fråga annonserar och lockar kunder med exempelvis en billig och bra skrivare. När man sedan kommer in till butiken och ska köpa skrivaren tillkommer givetvis ett gäng kostnader, frivilliga självklart. Försäkring, förlängd garantiperiod eller vad det nu kan vara. Jag behöver inte köpa till extratjänsterna... MEN: Då har jag heller inte samma skydd mot oförutsedda händelser med min skrivare i framtiden. Jag går från butiken med min nya skrivare, jag är glad för min nya skrivare men känner samtidigt ett obehag inför att jag inte tog den där försäkringen. För då kan jag g mig f*n på att skrivaren pajar precis när garantitiden är slut.

På samma sätt som jag känner mig lurad i skrivar-köpet känner jag mig när jag ska läsa nyheter på aftonbladet.se. Jag läser rubriken och klickar på länken för att läsa hela artikeln. Men får bara läsa en ingress, på sin höjd ingress med ett par raders brödtext. Det är inte samma sak som skrivarköpet, men den lurande känslan är densamma.

En nätupplaga ser jag som en självklar gratisservice av den aktuella tidningen, det är inte samma sak som att läsa papperstidningen ute i hammocken en solig semesterdag ? men jag ska väl för bövelen inte behöva betala pengar för att läsa en fortsättning av en artikel som påbörjats. Är det en artikel eller en tv-serie?

Aftonbladet.se läser jag dagligen, men vet inte om jag kommer fortsätta länge till... och visst, jag är lite dumsnål som person det kan jag medge, men det är inte därför jag aldrig kommer bli medlem i aftonbladet plus.

Förvånar ständigt mig själv med vilken sjukt splittrad musikstil jag har.. just nu är ju Mustasch "Double nature" grym, men Manu Chaos nya "Rainin in Paradize" ger mig ett enormt lyckorus... vet inte varför...

Första inlägget i min alldeles purfärska blogg. Det snackas och skrivs ju så mycket om bloggar så självklart är man nyfiken på hur det funkar... därför startade jag den här bloggen en sen tisdagskväll i juni. Vad jag ska använda den till har jag ingen aning om, men jag gillar att skriva så det blir väl om både det ena och det femte.

Just det! namnet ja... alla andra var upptagna så jag tänkte att... varför inte lilleskil? Min far heter Eskil och jag är ju hans lille, så då blir det ju Lilleskil ? något jag också kallas i vissa gamla fotbollskretsar. Därav namnet alltså.

Återkommer snart med en text/krönika där jag spyr galla över aftonbladet.se's plustjänst... ha det gott så länge!