Länkar och färger o skit...
Jag måste fixa två saker med den här bloggen. Dels länkningen... jag skulle kunnat fixa länken i det förra inlägget (så man bara klckar på länken och får upp ett nytt fönster) men grejen är att då blir länktexten svart som bakgrunden på sidan (vilket logiskt sett gör att den inte syns). Det måste jag fixa. Samma problem när man ska kommentera.. eller framförallt läsa kommentarer... det blir nån väldigt mörk grå text. Det måste jag också fixa.
Men igår fixade jag en trasig persienn i lägenheten på rena Timellmanéret. Allt har sin tid...
Men igår fixade jag en trasig persienn i lägenheten på rena Timellmanéret. Allt har sin tid...
Stora journalistpriset
Min gamle lumparvän Martin von Krogh är tillsammans med övriga Irakjournalister på aftonbladet direkt nominerade till Stora Journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Jag blir stolt på nåt sätt för att jag känner honom och gratulerar stort!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1131916.ab
Och nu ska han till Indien... Må solen lysa över dig Greven!
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1131916.ab
Och nu ska han till Indien... Må solen lysa över dig Greven!
Pink band
Som sagt så var det rosa bandet gala igår. Och Paul Potts var mäktig, det är något mäktigt över hela operagrejen. Jag är ingen såld operaälskare, men det är något mäktigt över det. Det kan inte undgås.
I alla fall så bestämde jag mig för att skänka 100 spänn till forskningen, jag ringde numre toch Hasse Aros inspelade röst svarade och tackade för bidraget. Sen säger han att ett inbetalningskort kommer att skickas med posten. Då blev jag lite konfunderad. För mina 100 kronor måste ju ha adderats till själva räkneverket i rutan? alltså där alla bidrog läggs ihop... Blir inte det lite missvisande då? jag menar när det där inbetalningskortet kommer kan jag ju likaväl skita i att betala in det. Nu ska jag inte göra det men visst kan det vara så att det finns de som struntar i inbetalningskortet.
Grejen med galan är ju att samla in pengar, man visar filmade livsöden och lottar ut vinster bland dem som ringer, och om man då vill samla in så mycket pengar som möjligt så är det väl ändå bättre om summan man skänker dras på telefonräkningen? (som det gjorts i t ex röda korset insamlingar) istället för att skicka ut ett inbetalningskort och ge bidragsgivarna en chans att ångra sig. Det är givetvis fint gjort av Rosa bandet att ge folk en chans att ångra sig, men det är missvisande för tittarna. Och för en så här god saks skull så borde pengarna dras direkt.
Pratade med en kompis om detta igår också... och han menar att det är samma sak med faddergalan. Själv hade han och hans sambo vid ett par tillfällen anmält sig som faddrar direkt under programmet, men sedan dragit sig ur när det blev så att säga skarpt läge. Nu kanske det känns fel att så att säga dra ett fadderbarn på teleräkningen men...
Ja ja... nog sagt om detta. Stöd kampen mot bröstcancer allihop. Fundera över vad du senast la en hundring på och fundera över om din tjej, mor, syster eller dotter drabbas av cancern. Då hade du nog velat bidra till kampen.
I alla fall så bestämde jag mig för att skänka 100 spänn till forskningen, jag ringde numre toch Hasse Aros inspelade röst svarade och tackade för bidraget. Sen säger han att ett inbetalningskort kommer att skickas med posten. Då blev jag lite konfunderad. För mina 100 kronor måste ju ha adderats till själva räkneverket i rutan? alltså där alla bidrog läggs ihop... Blir inte det lite missvisande då? jag menar när det där inbetalningskortet kommer kan jag ju likaväl skita i att betala in det. Nu ska jag inte göra det men visst kan det vara så att det finns de som struntar i inbetalningskortet.
Grejen med galan är ju att samla in pengar, man visar filmade livsöden och lottar ut vinster bland dem som ringer, och om man då vill samla in så mycket pengar som möjligt så är det väl ändå bättre om summan man skänker dras på telefonräkningen? (som det gjorts i t ex röda korset insamlingar) istället för att skicka ut ett inbetalningskort och ge bidragsgivarna en chans att ångra sig. Det är givetvis fint gjort av Rosa bandet att ge folk en chans att ångra sig, men det är missvisande för tittarna. Och för en så här god saks skull så borde pengarna dras direkt.
Pratade med en kompis om detta igår också... och han menar att det är samma sak med faddergalan. Själv hade han och hans sambo vid ett par tillfällen anmält sig som faddrar direkt under programmet, men sedan dragit sig ur när det blev så att säga skarpt läge. Nu kanske det känns fel att så att säga dra ett fadderbarn på teleräkningen men...
Ja ja... nog sagt om detta. Stöd kampen mot bröstcancer allihop. Fundera över vad du senast la en hundring på och fundera över om din tjej, mor, syster eller dotter drabbas av cancern. Då hade du nog velat bidra till kampen.
Mäktige Paul
Ikväll är det bröstcancergala i Globen. Jag skulle ge mycket för att vara där och se Paul Potts sjunga live. Jag får gåshud bara av att se reklamfilmen för hans skiva på tv. Jag är absolut ingen operakännare men bara själva uppsynen av människan vittnar om en fantastisk historia. En lite rund mobiltelefonförsäljare med taskigt självförtroende som av en slump visade sig vara en värlssångare och som nu gör succé världen över. Operavärlden har fått en egen askunge.
Jag har tipsat om det förut, men har ni missart det råder jag er att gå in och se klippet där allt började...kommer här:
http://www.youtube.com/watch?v=9oxTy7KIAaA
Mäktigt.
Jag har tipsat om det förut, men har ni missart det råder jag er att gå in och se klippet där allt började...kommer här:
http://www.youtube.com/watch?v=9oxTy7KIAaA
Mäktigt.
25 år
Om lite drygt två veckor fyller jag 25 år. Och folk är på mig från olika håll om vad jag önskar mig, och det finns väl hur mycket som helst om man ska vara sniken och girig. Eller så vill man inte ha någonting om man är ödmjuk och... ljuger. För det finns några prylar jag önskar mig, det gör det faktiskt. Här ska ni få höra...
Till Tåmten från Jonas utan inbördes ordning:
En cykel
Boken 'The King' av Jim Piazza (Om Elvis), en bok som är skitstor rent ut sagt... säkert 45 cm hög.
DVD: 'Band of Brothers'
DVD: 'Scrubs' (ska samla på mig dem tänkte jag)
DVD: 'En obekväm sanning' (har ju fan inte sett den...)
Boken '101 saker du bör veta hur man gör'
Mp3-spelare
En öl kanske
Ja det är lite grejer i alla fall. Jo just! jag önskar mig förresten också att rapparen Ken lägger ner sin så kallade musikkarriär och tar jobb på en lastbilscentral i Bollebygd. Jag gillar inte honom.
Till Tåmten från Jonas utan inbördes ordning:
En cykel
Boken 'The King' av Jim Piazza (Om Elvis), en bok som är skitstor rent ut sagt... säkert 45 cm hög.
DVD: 'Band of Brothers'
DVD: 'Scrubs' (ska samla på mig dem tänkte jag)
DVD: 'En obekväm sanning' (har ju fan inte sett den...)
Boken '101 saker du bör veta hur man gör'
Mp3-spelare
En öl kanske
Ja det är lite grejer i alla fall. Jo just! jag önskar mig förresten också att rapparen Ken lägger ner sin så kallade musikkarriär och tar jobb på en lastbilscentral i Bollebygd. Jag gillar inte honom.
Nä du
Vet inte vad jag tänkte på när jag skrev de sista raderna i det förra inlägget, det var ju inte alls tråkigt inser jag nu. Det var bra, jag fick till en ståndpunkt och levererade en åsikt. Nu har jag slösurfat en hel timme, och det var jävlar inte igår jag gjorde det. Bara facebookat, kollat lagsidan, läst bloggar, och kollat nyheter m m. Man behöver sånt ibland, göra i grund och botten rätt ovärda saker. Men ändå fyller de någon sorts depå i kroppen. Idag är det ju förresten måndag och sedvanligt är jag lite småförbannad för att Prison Break och Boston Tea Party har samma sändningstid. Va fan tänker de med?
Trött
Något som är enormt störande är när man för omväxlings skull har ett par timmar över och man tänk bara ta det lugnt och läsa. Och så hinner man två sidor innan man börjar nicka med huvudet. Fasen också! hatar att vara trött. Men i ett sånt läge är det inte lätt att veta vad man ska göra. Att ge sig själv en liten örfil funkar ju, men bara ett tag tyvärr. Min kapten i lumpen tryckte på att man ska ställa sig upp och dricka vatten. Kanske hjälper till viss grad, men inte i långa loppet.
Men nu börjar jag faktiskt piggna till lite, jag som var så trött nyss. Kanske är det blogga man ska göra för att bli pigg... Sömn överhuvud taget är förresten rätt överskattat va. Jag tycker det känns onödigt, en tredjedel av ett helt dygn då man inte gör något alls. Man bara ligger ned och blundar och låter tiden gå. Meningslös mänsklig funktion. Men det är klart, även en peugeot måste ju tankas ibland. Och sova kan vara otroligt skönt. Jag har en svag aning om att det här inlägget kan vara ett av mina sämsta och tråkigaste någonsin...
Men nu börjar jag faktiskt piggna till lite, jag som var så trött nyss. Kanske är det blogga man ska göra för att bli pigg... Sömn överhuvud taget är förresten rätt överskattat va. Jag tycker det känns onödigt, en tredjedel av ett helt dygn då man inte gör något alls. Man bara ligger ned och blundar och låter tiden gå. Meningslös mänsklig funktion. Men det är klart, även en peugeot måste ju tankas ibland. Och sova kan vara otroligt skönt. Jag har en svag aning om att det här inlägget kan vara ett av mina sämsta och tråkigaste någonsin...
Mera Idol...
Förresten så är Marie Picasso en sjukt bra sångerska. Vem hade kunnat ana det när hon satt i Big Brother... Men sjukt bra pipa har hon.
Idol-Sam gör världen sämre
Till följd av en riktigt trevlig lördagkväll med fotbollslaget låg jag vid lunchtid idag och segade mig i sängen. Passade då på att kika på Idol från i fredags. Det gick på repris. Evelina åkte ju ut och det kände jag till, och att Sam var dålig kände jag också till. Men SÅ dålig som han var! fy fan... han har inte där att göra överhuvudtaget. Han personifierar ju fullständigt en låt-trasher... Nu har han fullständigt på ett oerhört uselt sätt demolerat två av musikhistoriens bästa låtar. 'Purple rain' och 'Nothing else matters' är liksom låtar som inte ska sjungas av en stel fjant som förställer rösten och försöker låta hes och sexig... det blir liksom bara pannkaka. Jag är extremt upprörd så jag vet faktiskt inte vad jag mer kan säga. Mer än att jag inte för mitt liv fattar varifrån människan får sina röster, är det rena sympatiröster eller har han en jävligt stor släkt? för det programmet går ut på, att sjunga... det verkar inte röstarna tänka ett smack på. Hur kom människan med överhuvudtaget? Usch... ut med han innan han förstör ännu mer. Han kan få sjunga duett med Kicki Danielsson, men något mer än så ska han inte göra i musikväg. Det är min åsikt.
Världens sämsta städerska
Meningen med att någon städar är ju att det ska bli fräschare och renare. Gärna dofta lite fint i lokalerna som blivit städade. I min trappuppgång är det precis tvärtom. Vet inte var de hittat vår städerska men när hon varit och gett trappuppgången en omgång så luktar det fan inte ängsblomma direkt. Det luktar rök, unket och sur disktrasa. Jag tror ärligt talat inte hon bytt mopp sedan 1972. Huga. Men visst, ingen kan ta ifrån henne att det faktiskt är renare på själva ytorna, jag menar gruskorn och annat dylikt är borta. Men det luktar för täskigt...
Titta på tv nu!
08.45. Då ska ni titta på Gomorron Sverige på svt, allihop! Gör det.
Apoteksprao
Jag såg en prao-elev på apoteket när jag var där vid lunch idag. Hon stod bredvid kassaexpediten och såg ut att vara bra mycket äldre än en åttondeklassare eller vad de brukar vara. Hon stod och log ansträngt och hjälpte expediten att plocka ned varorna i en påse och gav till kunden sådär med båda armarna utsträckta, nästan för att visa expediten hur otroligt ordentligt och korrekt hon gav ifrån sig påsen. Det var vågat av apoteket att ge en prao-elev en så tung uppgift... Det var ju inte hennes fel men det hela såg så dumt ut. Hon fyllde liksom ingen funktion alls... såg nästan ut som ett husdjur, som en hund som satt bredvid och viftade på svansen...
Målkameror
Jag läste i Expressen att de gjort en internetundersökning om man ska införa målkameror till allsvenska fotbollsmatcher. Hela 90% var FÖR målkameror och det betyder ju att endast 10% är EMOT. Jag får nog själv sålla mig till de 10 procenten. Visst vill jag att sporten ska bedömas korrekt i alla lägen och målkameror har ju visat sig vara bra resurser i till exempel ishockey. Men någonstans vill jag värna om att det faktiskt är bedömningssporter det handlar om. Och det är stor skillnad på fotboll och hockey. Man kan inte begära av en hockeydomare att själv hålla koll på om hela den lilla illbattingen till hårdgummi gått över mållinjen, och i en sån sport med en så liten huvudrollsinnehavare kan jag hålla med om att det är bra att ta tekniken till hjälp. En fotboll är större och lättare att se, SAMTIDIGT som man har en assisterande linjedomare till sin hjälp. Vi kommer aldrig komma ifrån diskussioner om bolljäveln var över linjen eller inte om man inte inför målkameror, men jag föredrar faktiskt att ta de diskussionerna och värna om att behålla fotbollen som en bedömningssport. Hellre det än att digitalisera sönder sporten. Framtiden och utvecklingen är bra och innebär stora möjligheter, men vissa saker vill jag ha som de varit. Bara för att tekniken finns, betyder inte det att man måste använda den till allt. Domare kan man hata hur mycket som helst, men i slutändan ska det vara de som dömer om bollen är över eller inte över mållinjen.
Ågustpriset
Augustpriset är i ropet just nu, vad kommer egentligen det ifrån? min spontana gissning är ju det logiska att det heter som det gör efter August Strindberg. Men varför uttalar man det då 'Ågustpriset'? Inte 'Agustpriset'... Man säger väl inte 'Ågust Strindberg'?
ID
Såg förresten en snutt på ID på femman förut. Killen som tävlade var sjukt lik Mads Mikkelsen. Jag menar det. Kusligt lik.
Säsongspremiär
Nej, det här ska inte bli en tv-blogg där jag delger er allt jag ser på tv och kommenterar det. Det finns det dem som har betalt för att göra. Däremot vill jag uttrycka mitt stora nöje av att ikväll har Prison Break säsongspremiär, serien som fått mycket ris på grund av sin haltande handling och osannolika vändningar. Men det är ju just det jag gillar! jag har nog inte missat ett avsnitt, men kanske är det därför jag gillar det så mycket. Jag menar ser man Glamour tillräckligt länge lär man sig nog uppskatta seriens ljusa stunder också. Även om det tar 43 avsnitt att gå en dag i serien. Inte för att jag sett det...
Men Prison Break är ett mästerverk till tv-serie (vilket skiljer det markant från Glamour) och jag ska inte missa ett avsnitt till så länge den fortsätter. Det enda molnet på himlen är att det har samma sändningstid som Boston Tea Party. Och som ett troget Filip & Fredrik fan vill jag inte gärna missa det heller. Rätt typiskt, två av de tre program jag troget följer ligger på samma sändningstid. Thank you great white beard for dvd-recorders.
Men Prison Break är ett mästerverk till tv-serie (vilket skiljer det markant från Glamour) och jag ska inte missa ett avsnitt till så länge den fortsätter. Det enda molnet på himlen är att det har samma sändningstid som Boston Tea Party. Och som ett troget Filip & Fredrik fan vill jag inte gärna missa det heller. Rätt typiskt, två av de tre program jag troget följer ligger på samma sändningstid. Thank you great white beard for dvd-recorders.
Söndag kväll
En lång dag till ända. Jag har varit i något som heter Sexdrega och spelat fotboll mot ett lag som heter FC Lockryd. Det ligger ca 15 mil härifrån. Kvalmatch til division 5 var det, därav avståndet. Vi förlorade med 1-0 vilket är skit, men det räckte ändå och nu spelar vi i division 5 nästa år. Nu sitter jag och ser halvt om halvt på Spanglish på trean och slösurfar. Har ont i vänsterljumsken, ledbanden i högerfoten och en lätt lårkaka på vänstervaden (vadkaka?), så det känns att man kvalat. Och nu blir det lägre tempo och hålligång med fotbollen ett tag. Ganska skönt faktiskt, det har varit en lång säsong. Men kul. Riktigt kul. Kanske den roligaste säsongen jag upplevt. Ja så är det nog.
Varför spelar Adam Sandler den här rollen i den här filmen? han ska ju spela efterbliven hillbilly... då är han som bäst. Ja ja, skitsamma. Nu ska jag krypa till kojs, blir en händelserik nästa vecka. Och den börjar om knappt 40 minuter. Men då sover jag. Förhoppningsvis. Så om 7 timmar och 40 minuter då...
Björnattacker
Huga, såg ett klipp på Expressen igår, där en av de jägare som blev attackerad av en björn i skogen filmat med sin mobil. Man se rnästan ingenting men det man hör är desto läskigare. Satt och skakade nästan. Man är ju rätt så utlämnad när man står där i skogen med en 300-kilos nalle över sig. Huga.
Nallen som attackerade jägarna blev dödad. Dödad för att han försvarade sitt revir, kan inte det jämställas med att man själv attackerar en inbrottstjuv i sitt eget hus? Slår till tjuven så han drar därifrån. Det är en fråga att diskuteras när jag tänkt över det närmare. Men hur vet de om att det är just DEN björnen de sköt som hade attackerat jägarna? spårhundar i all ära men de kan väl få upp spår på en annan björn också? vilket betyder att de KAN ha dödat en oskyldig björn. Ibland tror jag att de bara ger sig ut och letar upp en björn, skjuter den, och tar en bild. Så är problemet ur världen. Det är kanske en vansinnig tanke men fler än jag har säkert tänkt den.
Ja ja, jag är inte redo att ta på mig att bli djurens förespråkare i en sån här debatt för hade en björn attackerat mig hade jag nog också gärna sett den död. Men ger man sig in i leken får man leken tåla kan jag inte undgå att tänka.
Nallen som attackerade jägarna blev dödad. Dödad för att han försvarade sitt revir, kan inte det jämställas med att man själv attackerar en inbrottstjuv i sitt eget hus? Slår till tjuven så han drar därifrån. Det är en fråga att diskuteras när jag tänkt över det närmare. Men hur vet de om att det är just DEN björnen de sköt som hade attackerat jägarna? spårhundar i all ära men de kan väl få upp spår på en annan björn också? vilket betyder att de KAN ha dödat en oskyldig björn. Ibland tror jag att de bara ger sig ut och letar upp en björn, skjuter den, och tar en bild. Så är problemet ur världen. Det är kanske en vansinnig tanke men fler än jag har säkert tänkt den.
Ja ja, jag är inte redo att ta på mig att bli djurens förespråkare i en sån här debatt för hade en björn attackerat mig hade jag nog också gärna sett den död. Men ger man sig in i leken får man leken tåla kan jag inte undgå att tänka.
Sverige vs Nordirland
Reflektioner från Gransikagatan 19:
- Så går det när man försöker spela på resultat med en dryg halvlek kvar. När 1-1 kom, DÅ fick vi fart under sulorna, men Nordirland var bättre än Sverige helt enkelt. 1-1 är svagt.
- Petter Hanssons varning var löjlig. Han bröt ju i första läget och stod bara kvar, sen sprang Healy in i honom.
- Tobias Linderoth blir aldrig trött. ALDRIG.
- Mellberg käftar för mycket och för ofta.
- Hoppas Chippen repar sig. Fort. När Chippen försvann, försvann Sveriges offensiv. Om det berodde helt på Chippen vet jag inte, men att det hänger ihop står helt klart.
Dubbad reklam
Just nu snurrar en reklamfilm på tv. Det är en sällsynt dålig reklamfilm där två grabbar sitter på en bar, den ena med pyjamas på sig och skallra i handen. Han drar upp framkallade kort ur fickan och visar polaren bilder på sin son, sitter och gullar och har sig med kortet. Som om det inte vore en oförskämt kass idé redan från början (vem har med sig framkallade kort till krogen och visar upp dem?) så är reklamfilmen dessutom dubbad å det grövsta. Den sämsta dubbningen sedan Werthers original. Det är säkert. Ifolor heter företaget som står bakom reklamen. Som är omodern, ogenomtänkt, dålig, dubbad och värdelös. Usch för Ifolor.
Kult
Böcker ligger mig varmt om hjärtat, jag läser böcker, letar böcker, hatar böcker, gillar böcker.. och faktiskt också gör böcker. Producerar alltså. Inget skrivande. Och nu förstår ni goda vänner, att om en vecka imorgon släpps boken 'Kult - nostalgisk tillbakablick på en annan tid'. Jag har producerat den boken. Inte skrivit alltså, utan formgett, producerat, letat bilder m m. Ett grymt kul arbete som tagit oss närmare 1,5 år. Bara att få tag på den där speciella bilden kan ta... ja faktiskt... månader. Och när boken innehåller fler än 380 bilder så kan ni räkna ut sjäva att saker och ting tar tid. Och ta en sån sak som formspråket... Det har gjort mig sömnlös. Jag skulle kunna pladdra på hur länge som helst om boken men vill nog egentligen bara fastslå att jag är stolt över den. Med risk att låta ego, men stolt är jag. Det är en unik produktion som det varit ett nöje att få medverka i. Nu inser jag att jag låter som ett tacktal på gudlbaggegalan så ...'nuf said.
Går i alla fall som på nålar just nu, ska bli grymt kul när den släpps och se hur den mottas. Kolla hemsidan www.kultboken.se om ni vill veta mer.
Går i alla fall som på nålar just nu, ska bli grymt kul när den släpps och se hur den mottas. Kolla hemsidan www.kultboken.se om ni vill veta mer.
Bilservice
En stor nackdel med att ha en hyfsat ny bil är att den ska in på service med jämna mellanrum. Själv är jag närmast ointresserad av bilar och gör därför inget själv för att undvika missöden. Lämnade således in min Peugeot på 9000-milsservice igår, och had efått ett pris på runt 5000 innan servicen... roliga pengar att lägga ut men jag hade lagt undan och var förberedd. När jag så hämtade bilen igår fick jag fakturan. 3057 kronor. visst det är flera tusen men jag hade räknat med minst 5000. Förbannat bra. Nu ska jag fira med att klippa mig.
Programbrist
I söndags såg min sambo på 'Ranking the stars' på kanal 5. Det gick på en mycket bra sändningstid - klockan 19.00 på söndagar. Och inte nog med det, ikväll såg jag att det även går på tisdagar klockan 20.00. Men inte ett nytt program, nej SAMMA program som i söndags. Kanal 5 sänder alltså en repris klockan 20.00 en tisdagskväll. Bästa sändningstid. De måste tycka att de har ett sjukt bra program. Eller brist på program.
Film: Collateral
Det är sällan jag sitter och kollar på filmer som går söndagkvällar. Får ofta ingen ro till det, men igår var ett undantag och jag såg en hel film. Fär den här filmen ville jag verkligen se. Collateral, med Tom Cruise och Jamie Foxx.
Handlingen i korta drag: Taxichauffören Max arbetar nattetid och får en sen kväll en ovanlig kund i baksätet. Han blir ombedd att följa med den välklädde främlingen under hela natten, eftersom han ska på 'fem möten och hälsa på bekanta under natten'. Efter första mötet blir Max ombedd att vänta med bilen i en gränd eftersom han inte får stå på gatan. När han sitter i lugn och ro i bilen i gränden landar plötsligt en kropp på biltaket, och en natt utan gränser tar sin början. Vem är egentligen främlingen i baksätet?
Jag blev positivt överraskad av den här filmen, den tillhör en genre jag ser alldeles för lite av, men som jag vill se mer av. Lite thriller-action kan man nog säga. Tom Cruise och Jamie Foxx är lysande hela filmen igenom. Vet inte hur det gick för den här filmen i prisutdelningar osv, men jag blir inte förvånad om den kammade hem en del priser. Kanske även någon Oscar?
Handlingen i korta drag: Taxichauffören Max arbetar nattetid och får en sen kväll en ovanlig kund i baksätet. Han blir ombedd att följa med den välklädde främlingen under hela natten, eftersom han ska på 'fem möten och hälsa på bekanta under natten'. Efter första mötet blir Max ombedd att vänta med bilen i en gränd eftersom han inte får stå på gatan. När han sitter i lugn och ro i bilen i gränden landar plötsligt en kropp på biltaket, och en natt utan gränser tar sin början. Vem är egentligen främlingen i baksätet?
Jag blev positivt överraskad av den här filmen, den tillhör en genre jag ser alldeles för lite av, men som jag vill se mer av. Lite thriller-action kan man nog säga. Tom Cruise och Jamie Foxx är lysande hela filmen igenom. Vet inte hur det gick för den här filmen i prisutdelningar osv, men jag blir inte förvånad om den kammade hem en del priser. Kanske även någon Oscar?
Film: Vänner för livet (reign over me)
Lördagkväll och efter en händelserik dag var det skönt att sjunka ner i filmsoffan och slappa med en godispåse i handen. Vänner för livet blev det, en film jag inte hört ett dyft om. Men Adam Sandler och framförallt Don Cheadle har ju varit bra förut, så visst.
Handlingen i korthet: Alan Johnson driver framgånsrikt sin tandläkarmottagning, har fru och barn och lever gott i New York. Utåt sett ser allt alltså bra ut, men ingen ser Alans törst efter friheten. Han är trött på att gå direkt hem till sin familj dagarna i ända och aldrig umgås med någon annan. En dag får han syn på sin gamle rumskamrat från College Charlie Fineman. De senaste Alan hörde om Charlie var att han förlorade hela sin familj i terrorattackerna den 11 september. Och efter att de två börjar umgås inser snabbt Alan att händelserna satt djupare spår än han kunde anat. Nu återstår frågan; kan någon hjälpa Charlie tillbaka till livet?
En lite annorlunda roll för Adam Sandler, men ändå inte. Jag har ju varit inne på förr att han är som bäst när han får spela trög eller förståndshandikappad, och det gör han nästan här. Med den skillnaden mot hans andra filmer att här är det ingen komik i det hela. Det är tungt drama rakt igenom. Men ändå klarar han det bra och så också Don Cheadle. Och att skådisarna är bra behövs i en sån här film där i stort sett allt hänger på dem. Det är ett bra manus och duktiga skådisar. Förstår inte varför jag inte hört talas om den här flmen, men troligen är den för tung för att nå en bred massa. Däremot är det en mycket stark film som rekommenderas.
Vänner för livet.
Handlingen i korthet: Alan Johnson driver framgånsrikt sin tandläkarmottagning, har fru och barn och lever gott i New York. Utåt sett ser allt alltså bra ut, men ingen ser Alans törst efter friheten. Han är trött på att gå direkt hem till sin familj dagarna i ända och aldrig umgås med någon annan. En dag får han syn på sin gamle rumskamrat från College Charlie Fineman. De senaste Alan hörde om Charlie var att han förlorade hela sin familj i terrorattackerna den 11 september. Och efter att de två börjar umgås inser snabbt Alan att händelserna satt djupare spår än han kunde anat. Nu återstår frågan; kan någon hjälpa Charlie tillbaka till livet?
En lite annorlunda roll för Adam Sandler, men ändå inte. Jag har ju varit inne på förr att han är som bäst när han får spela trög eller förståndshandikappad, och det gör han nästan här. Med den skillnaden mot hans andra filmer att här är det ingen komik i det hela. Det är tungt drama rakt igenom. Men ändå klarar han det bra och så också Don Cheadle. Och att skådisarna är bra behövs i en sån här film där i stort sett allt hänger på dem. Det är ett bra manus och duktiga skådisar. Förstår inte varför jag inte hört talas om den här flmen, men troligen är den för tung för att nå en bred massa. Däremot är det en mycket stark film som rekommenderas.
Vänner för livet.Ut med Sam
Tycker att en kommentar och ett ställningstagande vore på sin plats angående ett tv-program som heter Idol och går på fredagkvällarna. Igår hängde en ung man som heter Sam på den så kallade 'gärsgår'n' men klarade sig kvar i tävlingen och en sångerska som heter Patrizia åkte ut. Sam är kvar, men tyvärr en usel sångare tycker jag. Han är stel och väser ut ljud som ska vara sång och rör sig som en stel pinne. Ut med Sam säger jag. Det sjuka i kråksången är att juryn verkar inbilla sig att han är bra. Jag fattar inget. Han är bättre än mig, men det säger ingenting i sammanhanget. Ut med Sam säger jag... igen.
Ang. virtuell ljuständning
Mitt resonemang om skriva-på-listor har väckt upprördhet på sina håll. Jag vill bara klargöra att jag tycker listor är bra, man får chansen att visa sitt ställningstagande. Däremot kan jag personligen inte bli klok på om listorna egentligen uträttar något i slutändan. Och vad gäller de virtuella ljuständningarna så tror jag på större reaktioner och uppmärksamhet om man gjorde som förr, d v s tände ett ljus. Ett riktigt ljus. Tänk er om våra stora kvällstidningar istället gjorde en stor kampanj kring att man exempelvis den 1 november uppmanar folk till att ställa ett gravljus i fönstren där hemma. Som en tyst manifestation mot våldet på gatan. Det tror jag mer på än att tända ett virtuellt ljus och skriva sitt namn på internet. Så var det sagt.
Definition
Kollade för skojs skull upp en sak på susning.nu - upslagsverk på nätet.
Följande saxades när jag sökte på mitt ord:
...skiljer sig från den övriga pressen genom att fokusera på skvaller och kändisreportage och inte dra sig för att publicerar paparazzi-bilder. Dokusåpakändisar förekommer flitigt på förstasidorna. Faktakontrollen brister ofta och vandringssägner har ibland publicerats som nyheter. Artiklarnas texter är korta (eftersom det mesta av spaltutrymmet upptas av bilder) och författade på mellanstadiesvenska med vissa inslag av tidningsspråk.
Dessutom finner man en viss periodicitet bland artiklarna vilket avslöjar tider då det råder nyhetstorka. Efter jul är det t ex vanligt med "banta med X"-artiklar (där X är en ny revolutionerande diet eller en kändis som gått ner i vikt).
Kan ni gissa vad jag sökte på? ser ju ut som jag slog på skvallertidning eller veckans Nu eller liknande. Men nej, ordet jag slog på var Kvällstidning.
Undrar vad ledar- och kulturskribenterna och de så att säga 'seriösa' journalisterna tycker om den motiveringen av sin arbetsplats :-)
Följande saxades när jag sökte på mitt ord:
...skiljer sig från den övriga pressen genom att fokusera på skvaller och kändisreportage och inte dra sig för att publicerar paparazzi-bilder. Dokusåpakändisar förekommer flitigt på förstasidorna. Faktakontrollen brister ofta och vandringssägner har ibland publicerats som nyheter. Artiklarnas texter är korta (eftersom det mesta av spaltutrymmet upptas av bilder) och författade på mellanstadiesvenska med vissa inslag av tidningsspråk.
Dessutom finner man en viss periodicitet bland artiklarna vilket avslöjar tider då det råder nyhetstorka. Efter jul är det t ex vanligt med "banta med X"-artiklar (där X är en ny revolutionerande diet eller en kändis som gått ner i vikt).
Kan ni gissa vad jag sökte på? ser ju ut som jag slog på skvallertidning eller veckans Nu eller liknande. Men nej, ordet jag slog på var Kvällstidning.
Undrar vad ledar- och kulturskribenterna och de så att säga 'seriösa' journalisterna tycker om den motiveringen av sin arbetsplats :-)
Händighet
Ernst Kirchsteiger, Martin Timell, Jonny och Mathias i alla ära. Men när man sitter hemma på lunchen och ser McGyver på under en minut med hjälp av avskap från en kvist, flytande tvål, ett par gamla solglasögon och ett dricksglas tillverka ett MIKROSKOP. Då ligger de i lä.
Virtuella ljuständningar
Gatuvåldet och misshandel bland unga har ju fått uppmärksamhet de senaste dagarna efter att 16-åringen i Stockholm misshandlades till döds av ett gäng. Och kvällstidningarna har hakat på med kraftiga tag, de gör ju så när något hemskt händer, startar kampanjer, protestlistor, tänder ljus osv. Och det är absolut inget fel med det, det är bra att man lyfter upp problem och dödsmisshandeln är givetvis en stor tragedi. Men jag kan inte hjälpa att tänka vad lönlöst det känns med protestlistor och virtuell ljuständning. Med risk att få påhopp vill jag ställa frågan om det inte egentligen för många av oss blir som en lätt utgång från att kunna släppa tankarna. Man skriver sitt namn och ort på nätet, sedan känner man att nu har jag gjort nåt bra, jag har tagit ställning. Så släpper man tankarna och surfar vidare. Ja ja... man släpper dem inte helt, om man inte är helt hjärtlös, men man släpper ämnet för stunden i alla fall. Jag kan inte hjälpa det, jag undrar vad fan meningen är med listorna egentligen. Det känns som ren egoism. En slags självbekräftese att jag har minsann tagit ställning. Jag har inget svar på hur man ska göra det på ett bättre sätt och jag anser inte heller att man borde sluta med listor och ljuständning, tvärtom. Men jag kan som sagt inte hjälpa att fundera på vad som blir bättre av att '150.000 människor skrivit på för kampen mot gatuvåldet'.
Jag är inte bättre än nån annan, faktum är att jag på facebook har lagt till en funktion som heter 'stöd rosa bandet och kampen mot bröstcancer'. Jag har även värvat åtta vänner till att lägga till den funktionen. Däremot har jag inte skänkt några pengar till kampen mot bröstcancer. Altl jag gjort är att jag lagt till en funktion på facebook. Vad vinner forskningen på det? visserligen har jag gjort åtta personer i min omgivning uppmärksamma... men frågan är om jag la till funktionen mest för min egen skull. Nu visar jag att jag tar ställning och söttar kampen mot cancern! det känns lite bättre i själen att jag gör något. Men vad är det egentligen jag gör? har jag uträttat något?
Jag är inte bättre än nån annan, faktum är att jag på facebook har lagt till en funktion som heter 'stöd rosa bandet och kampen mot bröstcancer'. Jag har även värvat åtta vänner till att lägga till den funktionen. Däremot har jag inte skänkt några pengar till kampen mot bröstcancer. Altl jag gjort är att jag lagt till en funktion på facebook. Vad vinner forskningen på det? visserligen har jag gjort åtta personer i min omgivning uppmärksamma... men frågan är om jag la till funktionen mest för min egen skull. Nu visar jag att jag tar ställning och söttar kampen mot cancern! det känns lite bättre i själen att jag gör något. Men vad är det egentligen jag gör? har jag uträttat något?
Kommentarsfälten
Jag har fått höra från flera håll nu att det är irriterande att man inte ser mina kommentarer så tydligt om man klickar sig fram till den sidan här på bloggen, och det är klart att mörkgrå text på svart botten är ju inte den mest kontrastrika färgkombinationen. Jag ska göra något åt det, så fort jag hinner. Lovar.
Under tiden kan ni ju alltid markera texten, då syns den bättre.
Under tiden kan ni ju alltid markera texten, då syns den bättre.
Musiktips
Nästan så p3 skulle kunna sponsra mig eftersom jag allt som oftast tipsar om musik som ligger högt på deras listor för tillfället. Men det blir ju så när p3 står på i bakgrunden hela dagarna. Bäst just nu:
Ready Set Go - Tokio Hotel
Grip like a vice - Go team
Subtle changes - Sambassadeur
Can you forgive her - Pet Shop Boys
Det sista valet är otippat om man känner mig, har aldrig riktigt varit ett pet shop boys fan, men har om sanningen ska fram aldrig heller gett dem ritktigt chansen. Funderar på att göra det, de har ett skönt sound grabbarna. Mmm... får kanske lyssna in mig mer och känna efter i musiktarmen...
Ready Set Go - Tokio Hotel
Grip like a vice - Go team
Subtle changes - Sambassadeur
Can you forgive her - Pet Shop Boys
Det sista valet är otippat om man känner mig, har aldrig riktigt varit ett pet shop boys fan, men har om sanningen ska fram aldrig heller gett dem ritktigt chansen. Funderar på att göra det, de har ett skönt sound grabbarna. Mmm... får kanske lyssna in mig mer och känna efter i musiktarmen...
Dumfan
Den här dagen har varit ur de flesta perspektiv lyckad, men det kunde man inte tro imorse. Stötte nämligen på vägen till jobbet på en uppenbart påverkad ung man som kom upp bredvid mig när jag skulle gå till jobbet. Han började fråga hur gammal jag var, jag svarade att det har väl inte han med att göra (i ett försök att snäsa av den socialt missanpassade - jo det såg man direkt att han var). Men han fortsatte tjata, sa att han var 26, jag avslöjade att jag var 25 vilket han inte trodde var möjligt. Nehe... inte fan ser du ut som 26 heller tänkte jag, mer som 46. Egentligen borde jag kanske varit snällare mot den unge påverkade mannen men det var morgon, jag var halvsovande, lite trött och smått morgonförbannad.... ja ni vet hur man kan vara vissa morgnar.
I alla fall så fortsatte jag gå och mannen följde efter vid min sida trots mitt ökande tempo. Han mumlade osammanhängande och verkade diskutera med sig själv om att hitta ett bra samtalsämne. Då frågade han om jag var arbetslös, nej svarade jag. Vad jobbar du me då? Med grafisk formgivning, svarade jag. Gratis... vaddå sa du? sa mannen (hoppades han på gratis kaffe?). Jag gör annonser och sånt, fick jag ur mig. Då säger puckot: 'Jaha så man kan säga att du gör sånt som folk äcklas av'. Äcklas folk av annonser? Jag svarade att det får stå för honom om han tycker så, fattade inget av vad han snackade om men orkade inte bry mig, ville bara komma ifrån mannen, och situationen. Efter det var jag nästan framme vid jobbet och då säger plötsligt mannen: 'Men du! du kunde väl bara sagt att du tjänar pengar och hejdå!' Jag fattade nada, vaddå att jag tjänar pengar och hejdå? han höjde dessutom rösten och lät uppriktigt irriterad. Jag visste inte vad jag skulle göra, han stod och tittade på mig, så jag chansade och sa det jag trodde han bad om: 'Okej, jag tjänar pengar, hejdå'. Då gjorde den unge påverkade mannen tummen upp, log, vände på klacken och gick därifrån. Utan att säga ett ljud. Själv stod jag kvar som ett frågetecken och kollade runt mig efter kameror och mikrofoner. Men det var nog inte dolda kameran, det var nog på riktigt. Bara en jävligt konstig verklighet jag just tog del av. Eller så var det helt enkelt en glimt av den så omtalade svenska ickefungerande psykvården. För frisk kan han inte varit.
Fattar fortfarande inget av det, skummare situation får man leta efter.
Stryk ska de ha
Få saker gör mig så upprörd som doping. Hur man som tävlingsmänniska och hängiven utövare av en sport, vilken som helst, kan ge sig på att fuska på det grövsta sätt som finns är för mig helt ofattbart. De spottar sin idrott rakt i ansiktet, de spottar sina nära och kära i ansiktet men framförallt spottar de sina fans i ansiktet. De borde spärras in, inte få sitta i tv och bedyra sin oskuld eller sin ånger för det inträffade. Såna händelser gör mig alltid illamående. De får stå upp för vad de gjort och ta konsekvenserna, inte sitta och gråta som barnungar som gjort nåt fel. Dopade tävlingsmänniskor är små människor som inte ska ges mer uppmärksamhet än nödvändigt. Hör ni det Marion, Ludmila, Maradona m fl. Små är ni, och stryk ska ni ha.
Kände att jag ville säga det här bara, med anledning av Marion Jones tv-gråtande i förra veckan. Skyll dig själv fuskarsvin.
Kände att jag ville säga det här bara, med anledning av Marion Jones tv-gråtande i förra veckan. Skyll dig själv fuskarsvin.
Film: I now pronounce you Chuck and Larry
Bio igen då, har kommit in i ett litet biostim just nu känner jag. Och det är ju trevligt. 'Chuck and Larry' har man ju sett trailers för och byggt upp förväntningarna om en rolig film. Och en rolig film får man.
Handlingen i korta drag: De båda brandmännen Chuck och Larry är bästa vänner och har jobbat samma skift i brandkåren längre än de kan minnas. En dag råkar Chuck illa ut när en utbränd byggnad rasar under hans fötter, Larry räddar hans liv och för det står Chuck för alltid i skuld till Larry. Och det dröjer inte länge innan Larry behöver en tjänst, och Chuck måste ju ställa upp. Även om tjänsten innebär att gifta sig med Larry och ingå ett sken-homo-äktenskap.
Det är någonting visst med såna här filmer, jo jag säger 'såna här' filmer. För även om jag inte sett just den här historien och filmen förut så känns det som jag sett den förut. Det är det vanliga med roliga vurpor, roliga situationer, roliga karaktärer, vänskap som sätts på prov och så en stor blaffa moralkaka på det. Och det är inget fel, tvärtom. Däremot hoppas åtminstone jag hela tiden att bli överraskad av filmen. En oväntad vändning, en twist som det heter. Men den kom aldrig. Adam Sandler hade jag svårt för i den rollen han spelade som casanova och på ett Hefnervis iförd badrock svansade runt med sju olika pangbrudar på samma gång. Han gör sig bättre som den där borttappade, lätt förståndshandikappade killen som han spelat så många gånger förut. Summa sumarum var det en rolig film, men en väntad och förutsägbar historia. Men visst, man garvar och kiknar på sina ställen och man får en lättsam stund i soffan.
Chuck and Larry
Handlingen i korta drag: De båda brandmännen Chuck och Larry är bästa vänner och har jobbat samma skift i brandkåren längre än de kan minnas. En dag råkar Chuck illa ut när en utbränd byggnad rasar under hans fötter, Larry räddar hans liv och för det står Chuck för alltid i skuld till Larry. Och det dröjer inte länge innan Larry behöver en tjänst, och Chuck måste ju ställa upp. Även om tjänsten innebär att gifta sig med Larry och ingå ett sken-homo-äktenskap.
Det är någonting visst med såna här filmer, jo jag säger 'såna här' filmer. För även om jag inte sett just den här historien och filmen förut så känns det som jag sett den förut. Det är det vanliga med roliga vurpor, roliga situationer, roliga karaktärer, vänskap som sätts på prov och så en stor blaffa moralkaka på det. Och det är inget fel, tvärtom. Däremot hoppas åtminstone jag hela tiden att bli överraskad av filmen. En oväntad vändning, en twist som det heter. Men den kom aldrig. Adam Sandler hade jag svårt för i den rollen han spelade som casanova och på ett Hefnervis iförd badrock svansade runt med sju olika pangbrudar på samma gång. Han gör sig bättre som den där borttappade, lätt förståndshandikappade killen som han spelat så många gånger förut. Summa sumarum var det en rolig film, men en väntad och förutsägbar historia. Men visst, man garvar och kiknar på sina ställen och man får en lättsam stund i soffan.
Chuck and LarryKarmapoäng 2
När jag väl är inne på goda gärningar och karmapoäng måste jag delge er följande; Min sambo hittade en liten kattunge som sprungit bort mitt på en hårt trafikerad väg, hon tog med katten hem. Jag protesterade lite ilsket men insåg efter hennes berättelse att det faktiskt måste vara så att katten är vilse. Den var uppjagad och rädd. Vi satte igång en kraftig räddningsaktion. Vi ringde polisen, vi satte in annons på blocket, vi ringde släkt och vänner för att höra om någon kunde ta hand om katten om vi inte hittade ägaren, letade upp ett katthem, köpte mat till honom, satte upp lappar längs hela gatan där katten hittades och i trappuppgångar i närheten. Vi tog med katten till bekanta som har två kattungar i samma size (hemma kunde vi inte ha den eftersom vår halvtiger antagligen käkat upp honom efter ett tag) Vi engagerade oss kort och gott nästan överdrivet mycket för det lilla kattskrället.
Så efter över ett dygn ringer en kille på telefon och säger sig vara kattens ägare. Det visar sig att katten hoppat från en balkong och smitit. Det sjuka i kråksången var att killen lät inte sådär tacksam som man borde göra om man tappat bort sin kattunge. Vi åkte i alla fall hem till honom med katten och lämnade över honom. Han gullade och hade sig med katten och tackade, och frågade; "Vill ni ha bensinpengar eller nåt eller...?"
Idiot. Vi svarade; "Näe det är lugnt." Jahapp, hej då. Så var den goda gärningen förbi.
Vad vi skulle svarat var; "Ja för helvete det kan du ge dig fan på lille vän! vi vill ha ersättning för allt vi lagt ut på din kattstackare men mest av allt vill vi att du visar lite tacksamhet för att vi tagit hand om din kattjävel i över ett dygn!"
Men vi svarade; "Näe det är lugnt". En tyst överenskommelse och god ton tycker jag säger att i ett sånt läge VILL man propsa på att få ge något tillbaka. Men inte den här killen, han tackade och stängde dörren, som om vi stått där för att sälja jultidningar. Och tro nu inte att det är pengar jag ville ha, det är inte det viktiga. Men killen verkade liksom inte tillräckligt tacksam för att verka trovärdig. Som om han hade tio katter till i lägenheten och att om en sprang bort gör inget.
Ja ja, kanske är det jag som överreagerar. Men i det läget kände jag för att ta tillbaka katten och slänga ut den på gatan igen. Otacksamme jävel.
Så efter över ett dygn ringer en kille på telefon och säger sig vara kattens ägare. Det visar sig att katten hoppat från en balkong och smitit. Det sjuka i kråksången var att killen lät inte sådär tacksam som man borde göra om man tappat bort sin kattunge. Vi åkte i alla fall hem till honom med katten och lämnade över honom. Han gullade och hade sig med katten och tackade, och frågade; "Vill ni ha bensinpengar eller nåt eller...?"
Idiot. Vi svarade; "Näe det är lugnt." Jahapp, hej då. Så var den goda gärningen förbi.
Vad vi skulle svarat var; "Ja för helvete det kan du ge dig fan på lille vän! vi vill ha ersättning för allt vi lagt ut på din kattstackare men mest av allt vill vi att du visar lite tacksamhet för att vi tagit hand om din kattjävel i över ett dygn!"
Men vi svarade; "Näe det är lugnt". En tyst överenskommelse och god ton tycker jag säger att i ett sånt läge VILL man propsa på att få ge något tillbaka. Men inte den här killen, han tackade och stängde dörren, som om vi stått där för att sälja jultidningar. Och tro nu inte att det är pengar jag ville ha, det är inte det viktiga. Men killen verkade liksom inte tillräckligt tacksam för att verka trovärdig. Som om han hade tio katter till i lägenheten och att om en sprang bort gör inget.
Ja ja, kanske är det jag som överreagerar. Men i det läget kände jag för att ta tillbaka katten och slänga ut den på gatan igen. Otacksamme jävel.
Karmapoäng
Igår hittade jag och min sambo en plånbok mitt på gångvägen, vi tog upp den, såg oss om. Ingen i närheten. Ingen verkade ha sett att vi tog upp den. Då kanske du tror att vi tänkte; Fan vad nice, vi tar pengarna och drar. Men icke! vi tog visserligen med plånboken hem, men bara för att kolla id-kortet vad personen hette, det var ett ovanligt namn, vi slog det på nätet och fick tag på mobilnumret. Vi ringde henne, hon blev glad när hon fick höra att vi hade hennes plånbok. Vi sa åt henne att hon kunde hämta den, och hon kom och hämtade den. End of story.
En vacker liten parenteshändelse i livet, men visst måste vi samlat på oss några extra karmapoäng... Inte utan att man blir lite stolt och självbelåten.
Ökar
Nu har den här bloggen funnits i några månader, och den ökar. Inga kvällstidningsökningar :-) men den ökar. Allt fler läser min blogg och det är ju skitkul. Då kommer också frågan om man bör censurera vissa delar av vad man skriver. Eller ska jag fortsätta skriva det som faller mig in? jag menar vissa ämnen kan ju bli lite 'infekterade' att ta upp om så att säga fel människa läser det... Funderat på det där. Men kommit fram till att det är väl ingen idé att slå in mina inlägg i bomull och presentpapper... jag tar på mig palestinasjalen och ger mig ut på barrikaderna och skriker: MIN PENNA TYSTAR NI ALDRIG! (Ja alltså inte en penna men, ja ni fattar)
Men för all del, tyck gärna till om det jag skriver. Alla tycker vi olika. Signaturen 'Fred' till exempel tycker att 'Shortbus' är en bra film, och att jag ska växa upp.
Men för all del, tyck gärna till om det jag skriver. Alla tycker vi olika. Signaturen 'Fred' till exempel tycker att 'Shortbus' är en bra film, och att jag ska växa upp.
Förkyld
Har inte skrivit ett inlägg på två dagar nu, så jag tyckte det var dags. Och varför har jag inte skrivit något?
Flera anledningar: Har inte sett nån film, Kicki Danielsson ligger lågt och jag har inte blivit särskilt irriterad, glad eller allmänt känslouppfylld över något alls egentligen. Men den kanske största anledningen är väl att jag varit förkyld. Är förkyld. Fortfarande. Det är skit. Man går omkring som i en bubbla. Med huvudvärk.
Däremot har jag läst en mycket bra bok. Läste precis klart den. 'Snabba Cash' av Jens Lapidus, handlar om den undre världen, stureplansvärlden, förortsvärlden och fängelsevärlden i Sverige. Mycket stark och fängslande bok, kunde inte släppa den. Kan verkligen rekommendera den.
Nu läser jag en bok som heter 'Första hjälpen' och ges ut av Nicotext, alltså ingen bestseller eller gripande historia. Men en guide över hur du ger första hjälpen om till exempel ett barn sätter i halsen, vad gör du? eller om du ser en människa falla ihop på gatan, vad gör du? mycket nyttig bok. Alla borde veta det som står i boken, åtminstone lite av det.
Och så är Elfsborg vidare i uefacupen, och råttorna från solna utslagna. BAHAHA!
Aftonsåpan
Aftonbladet är på väg att bli dokusåpa, jo då! det är sant. Resumé skriver idag att pilotavsnitt ska göras om en dokumentärserie om livet på kvällstidningen. För mig blir det här ett totalt omkullkastande av rollerna i skvallersverige. Blir idén verklighet kommer alltså skvaller-reportrarna på Aftonbladet att avrapportera skvaller i sin egen tidning, OM sin egen tidning. Rörigt...
Men bland dagens journalister har det ju faktiskt smugit sig in ett nytt fenomen, att journalister numera inte är kända för sin byline, nyetsrapportering och renodlade proffsighet inom sitt yrke. Numera kan de faktiskt vara mer kända för vad de gör utanför sitt yrke. Jag menar ta personer som Sofi Fahrman, Ebba von Sydow eller Lasse Anrell, personer som de flesta i sverige känner till. Men känner alla till dem för att de är duktiga skribenter och journalister eller för att de medverkat i en rad tv-program, paneler, event osv?
Är det i själva verket så, att journalister är den nya tidens B-kändisar?
Men bland dagens journalister har det ju faktiskt smugit sig in ett nytt fenomen, att journalister numera inte är kända för sin byline, nyetsrapportering och renodlade proffsighet inom sitt yrke. Numera kan de faktiskt vara mer kända för vad de gör utanför sitt yrke. Jag menar ta personer som Sofi Fahrman, Ebba von Sydow eller Lasse Anrell, personer som de flesta i sverige känner till. Men känner alla till dem för att de är duktiga skribenter och journalister eller för att de medverkat i en rad tv-program, paneler, event osv?
Är det i själva verket så, att journalister är den nya tidens B-kändisar?
Tack Alex
Idag skrev Alex Schulman sitt sita inlägg på sin blogg. Nu slutar han. Han skriver själv att bloggen gått överstyr och att han inte känner igen vad han själv skrivit, bloggen har blivit ett monster säger han. Och man får respektera hans beslut även om jag personligen kommer sakna hans åsikter. Hans nätmobbing mot utvalda människor kan ju kvitta, så också hans vurm för Solna AIK. Men i övrigt har åtminstone jag fått mig en stor dos underhållning och nyhetsskapande i stort sett varje dag.
Tack Alex! jag kommer sakna bloggen!
Tack Alex! jag kommer sakna bloggen!
