Lilleskil

Mitt mål mot Göteborgsvarvet tog ett stort steg framåt igår kväll när jag sprang milen mitt i stan. Det gick bra och efter cirka 5-6 kilometer var jag faktiskt inne på att springa vidare och ge mig på ett försök på 1,5 mil. Men efter den där milen så var jag nästan hemma och benen var mjuka som bara fan, orkade inte längre helt enkelt. Hade dessutom ett rätt bra tempo och tog milen på ca 47 minuter. Men det kändes skönt att löpa ur sig en mil i alla fall, återstår att se när jag orkar det nästa gång. Börjar bli allt mer nervös nu, för så slut i kroppen jag var igår efter en mil fattar jag inte hur jag ska orka med 2,1 mil. Shit... det är långt det. Men hur är det man säger i lumpen, är man så slut att man klappar ihop så har man alltid 20% kvar att ge. Och jag klappade ju inte ihop igår i alla fall. Ja ja... the show must go on.

Trots det grymma vädret ute fick jag just en sån omåttlig längtan till att åka till Grekland. Eller Rhodos närmare bestämt. Grekland ÄR Rhodos för mig, visst jag har varit på Kreta också men om man ser till själva chartermålen man gjort genom åren så finns det inget som har gett mig sån vilja att komma tillbaka som Rhodos. Jag älskar ön. Och i sommar ska jag dit i två veckor. Ska bli grymt skönt, kul, avslappnande och allt på en gång. Jag har varit där två gånger tidigare så jag börjar bli en veteran där... det börjar bli som västkusten för pensionärerna. Men jag har inget problem att åka till samma ställe igen, jag gillar ju stället så varför inte återkomma...

Men i år ska det bli mer utforskning, det har jag bestämt. Ska bli kul att kolla in stränderna som ligger en bit utanför stan lite närmare. Tsambika, Calithea och allt vad de heter. Hoppade i utanför Calithea och snorklade sist vi var där. Hoppade i från en båt och var alltså aldrig där landvägen, men det var nog tio-tolv meter djupt minst där vi var och botten kändes som den var en meter ner. Vilken sikt! så det ska bli intressant att utforska på närmare håll.

Och så maten sen! mmm... en grekisk sallad i Grekland är en helt annan sak än en grekisk sallad i Sverige. Går inte jämföra. Den lilla wirrepinnen som ska ner varje kväll så man slipper magsjukdomar är ju inte heller fel... Det är min regel när jag är utomlands. En liten wirre om dan håller bakterierna borta.

Ja ja... allt det där får vänta. Nu ska här jobbas. Sen ska städas. Sen ska tränas. Grekland får vänta ett par månader till...

Den 17 maj mina goda vänner. Då händer något som aldrig tidigare hänt i mitt liv. Jag ska springa ett tävlingslopp. Löpning alltså. Det aktuella loppet är Göteborgsvarvet. Och uppladdningen är faktiskt bra, även om den kunde varit bättre. Jag har ju en hel försäsong med fotbollsträning i benen, samtidigt som jag sprungit en del även utöver fotbollsträningen. Men nu de sista veckorna har jag slappat ner mig lite. Det bådar inte gott. Jag borde vara mer tränad än jag är just nu. För nu är det bara en knapp månad kvar. Så nu fram till loppet ska jag gå in för att ge mig ut och löpa lite mer, inte käka och dricka en massa onyttigheter. Jag ska inte bli någon friskis-hurtbulle och hälsofreak... men tänka lite mer på det skadar nog inte.

Jag har också blivit skumt skrockfull och fått för mig att om jag förbereder mig för mycket och laddar som bara fan. Så lär jag ju säkert bli sjuk eller på annat sätt missa loppet. Det vore ju synd. Vet inte varför jag tänker så, en psykolog hade väl gissat på rädslan för att bli besviken. Men då har man ju i alla fall levt sunt och tränat upp sig rätt bra så det är ju inte till ingen nytta i alla fall.

Mitt mål med loppet är i alla fall att springa under två timmar. Blankt. Och löper jag på i mit vanliga tempo, orkar hela vägen och tränger mig fram med armbågarna i start-trängseln så är det ett fullt rimligt mål. Tycker jag åtminstone på förhand. Men ska sanningen fram så är jag glad bara jag lyckas genomföra loppet. Men det känns som ett för litet mål... att genomföra loppet OCH ta de tunder två timmar känns som ett bättre mål att sträva efter. Så det är mitt mål. Och nu har jag skrivit det på bloggen till allas beskådan. Då ökar pressen. Nu ska jag ner på stan med Ida snart. I eftermiddag är det match. Genrep inför seriepremiären nästa vecka. Jihoo.

Nej du Henke. Du har en poäng där, det var kanske inte aftonbladets idé att tända ljus för Engla. Men det skulle det lika gärna kunna varit, för det är inte första gången. Min tanke med att dra upp det var att ofta utvecklas nyhetsbevakningen av katastrofer och tragedier till en ren tävling för kvällstidningarna, just ljuständing är en strategi. Alla vill ju visa sitt stöd, samtidigt som aftonbladet plussar på sin goodwill. Vilket leder till att Expressen måste ta ett nytt grepp för att visa att även de minsann kan visa sitt stora hjärta.

Jag kanske låter väl negativ nu. Visst är det bra att kvällstidningarna visar att de bryr sig, för det gör de ju självklart i grund och botten. Och det är inte alltid de tävlar i vem som tjänar mest goodwill på en tragedi. Men ibland tycker jag man ser tendenser till mer tävling och mindre fokus på vad det egentligen är man har till uppgift. Att förmedla information och nyheter.

Nu är det fredag kväll snart, så här ska jag inte sitta och traggla... grill ikväll kanske. mmmm.... och öl. Vilket väder!

Det är fascinerande att se hur kvällstidningarna vänder och vinklar och har sig när den ena tragedin efter den andra kommer fram. När hela Arbogacirkusen kördes igång offrade man runt tio reportrar på fallet, när sen Englahistorien drogs upp försvann nästan Arboga helt från medieljuset. Nu skulle man tända ljus för Engla istället. Men varför tändes inga ljus för Arbogabarnen?

Båda historierna är tragiska händelser som är hemska och ofattbara. Men kvällstidningarnas agerande kan närmast liknas vid någon sorts kappvändar-strategi... och jag gillar det inte. Man fullständigt frossar, gräver och river ena dagen. Händer sedan något nytt verkar man glömma bort det och går raskt vidare till nästa 'byte'. Det färskare scoopet.

Jag har all förståelse för journalisters grävande och intresse av att få fram nyheter till läsarna, men ibland värderas och presenteras nyheterna på ett sådant sätt att det framstår som att de knappt bryr sig om människorna de bevakar, att de behandlar dem som nyheter - material i sin produktion. Det är synd, för jag tror inte det är så sanningen ser ut. Det är klart de bryr sig om människorna de skriver om. Men just nu framkommer det inte, nu har bevakningen övergått till tävling. Både internt och kvällstidningarna emellan.

Ja nu är jag tillbaka på svensk mark, men innan Holland var jag ju faktiskt i Paris en kortis, det fotades friskt... här är några utvalda.

                                          

Ja det visade sig faktiskt finnas ett par datorer har pa Aparthotel Delden i Holland. Sa det kan bli lite bloggande anda.... fast utan prickarna, som ni sakert redan forstatt. Holland ar bra sahar langt, igar var det riktigt segt bara, efter en bussresa pa 15 timmar och kanske 2-3 timmars somn. Traningspasset igar var val ganska segt, huvudet var inte riktigt med. Efter ett par ol till Barcelona - Schalke 04 pa tv somnade man skont och tungt sen, trots sangdelande med en fullvuxen karl. Idag har det varit traning pa formiddagen, lunch, sedan slog vi lite tennisbollar pa eget initiativ, efter det traning igen och i skrivande stund vantar jag pa att middagen ska serveras. Efter det blir det lekar och prylar for hela slanten har ikvall. Folk ska 'sparkas in' i laget m m.

Holland ar ett fint land ma jag saga, har ju varit har ett par ganger tidigare, men det var manga ar sen nu. Men fina hus och grejer. Och tradgardarna verkar vara nagon slags maktkamp haromkring. Atminstone i den har byn.... har aldrig sett san tradgardsperfektionism. Aven om man bara har en tradgard pa... sag 20 kvadrat.. sa hindar inte det for att ha en liten fontan, monsterskuren hack m m. Skumt.

Na nu ska det bli gott med lite mat... fa se vad de totat ihop den har gangen. Imorgon blir det traning pa formiddagen och pa eftermiddagen ar det prat om att dra in till en storre stad och promenera och kika runt lite, alternativt en squash-match. Pa kvallen ar det frikvall... vilket betyder fest.

Ha det bra kara lasare... nagra av er ar ju faktiskt har med mig... bloggar igen nar jag hinner.

Tillbaka igår och åker idag, jo jag ska till Holland ser ni. På träningsläger. Återkommer på söndag. Jeahooo!

Ja nu är jag tillbaka kära trogna! det är fortfarande ett virrvarr i huvudet med mycket jobb och ännu mer utanför jobbet. Men jag ska sammanfatta det kort. Jag har varit i Paris i helgen, återkommer med en rese-redogörelse och lite bilder så snart jag hinner. Förhoppnignsvis innan jag åker till Holland imorgon eftermiddag. Men ja, jag har ätit sniglar. Och crepes. Och anka. Sett Eiffeltornet. Var ytterst nära att 'göra en Diana'.

Min närstående som låg på sjukhus är nu hemma och på bättringsvägen. En stor lättnad.

Jag har köpt en lägenhet och flyttar 1 augusti. Nej inte själv, med Ida såklart. Skriver kontrakt ikväll.

Nu ska här jobbas. Hoppas jag hinner återkomma ikväll.

Jag har det körigt kära vänner, har haft det de senaste dagarna. Har en närstående liggandes på sjukhus, budar på en lägenhet, megamycket på jobbet, ska till paris i helgen och holland nästa vecka... är smått slutkörd mentalt. Så det är körigt till tusen och då får tyvärr bloggen ta stryk. Därför haglar inte mina inlägg med samma intensitet som förut. Jag kan lova redan nu att det inte lär bli några inlägg fredag-lördag... möjligtvis söndag.

Over and out och på återseende kära vänner! Hur kan förresten en minisemester både komma i exakt rätt läge, men samtidigt i helt fel läge. På samma gång. Det är skumt.

Jag brukar försöka följa mycket av det som skrivs av och om Alexander Schulman, det händer grejer runt honom helt enklet och ibland är det svårare att undvika att få reda på vad som sägs än att låta bli. Och jag håller absolut inte alltid med honom. Han har åsikter som hör hemma på en mörk plats, men också åsikter som jag till fullo stödjer honom i.

Men är det bara jag som tycker att han på senare tid blivit.... snäll. Han hackar inte på allt och alla längre, han berömme rfolk och säger att han gillar att Åsa Linderborg blivit ny kulturchef på aftonbladet. Det var annat än för några månader sedan när han spydde galla över en annan aftonbladetmedarbetare - vilket antagligen var en av orsakerna att hans blogg stängdes ner.

Antingen genomgår han någon sorts livsförändring och bejakar sin mysiga och snälla sida, eller så har han fått en knäpp på näsan av någon han lyssnar på mer än sina chefer. Sin mamma? sin fru? Något har hänt i alla fall. Och visst det är väl bra att han inte hackar ner folk lika ofta längre, men det är en så total förändring så att jag blir misstänksam, och lite saknar jag hans stundtals träffsäkra förlöjliganden - även om jag inte är en av dem som krävde blodutgutelse på hans blogg när det begav sig. Det är konstigt. Jag läste till exempel hans tre första i sin inne-lista (jag läser inte mer eftersom jag som bekant vägrar betala aftonbladets plus-pengar). Där hinner han tala om att han är stolt över den svenska polisen, hur han är imponerad över Lasse Brandeby och som jag sa tidigare 'gillar' aftonbladets nya kulturchef. Nä det är nåt skumt i görningen här...

Jag håller med, det borde vara åtalbart om man har så dålig musiksmak...

Jag håller inte på något lag i Premier League, men efter en sån här present kanske man får ta sig en tankeställare...

Tack Benny!

Konstiga saker händer runt om i världen. Vad händer på den här bilden egentligen? Var togs den? Vad är storyn? Varför ser mannen i bakgrunden ut som en av Darth Vaders soldater i Star Wars?

Ja det blev förlust igår på Emirates, men en knapp sådan. Och det avgjordes efter en tavla av självaste Rami Shaaban - synd för jag håller honom högre än Isaksson. Åtminstone till igår, inte på grund av Ramis tavla som avgjorde matchen, utan för att Isaksson spelade grymt bra. Faktiskt. Han räddade friläge, plockade bollar i luftrummet och vid ett tillfälle hade han faktiskt ett riktigt bra uppspel med fötterna. Hans spel med fötterna har ju annars varit under alla kritik om du frågar mig. Men igår stämde det.

Sebastian Larsson har jag ju inte gjort någon hemlighet av att jag gillar, och igår visade han att han är ett namn för EM-truppen. Absolut. Och så Anders Svensson - vilken vägvisare, han var bäst igår. Hans andreman Kim Källström var också bra. Men varför lyckas inte Rosenberg i landslaget? det är synd... hans avslut på friläget igår var ju ett grovt tjänstefel. Fredrik Stoor då, han klarade sig bra men inget mer. Ganska anonym insats. Majstorovic var bättre än på ett par matcher i landslaget, bra det.

I övrigt var det en hyfsad match att se på tycker jag. Kul att se en yngre generation brassar som antagligen blir riktigt stora flera av dem. Anderson var riktigt kul att se, han sparar inte på något utan kör på bara. Diego trodde jag faktiskt skulle avgöra, han var ett orosmoment flera gånger, men Taco-Svensson stoppade honom också effektivt.

"Jag har samma förhållande till landslagsträningar som till mitt ansikte. Det är inte mycket att titta på, men det är vad man har."
- Simon Bank, krönikör Sportbladet.

Ha ha... En kul prick den där Simon.

Ikväll är det alltså dags för Sverige - Brasilien, matchen jag tänkt bojkotta i ren protest mot att den inte spelas i Sverige. Men jag lär nog se den ändå, det är ju ändå Brasilien. Det lär bli en rätt bra match och med en del intressanta saker i svenska startelvan. Sebastian Larsson petar Chippen på högerkanten - trots Chippens "succé" i Laliga. Inte mig emot visserligen, jag gilar Larsson och tror han kan bli grymt bra där ute. Sen har vi Mikael Nilsson som vänsterback eftersom Edman är skadad och missar till och med EM. Som högerback finns Fredrik Stoor och i mitten Majstorovic/Mellberg. Just backlinjen är lite svajig inför EM.... där har Lagerbäck/Andersson att bita i. Till och med Mellberg är ju ett osäkert kort numera, efter hans bänknötande i Juve.

Ja ja, vi får se hur det går. Jag hoppas det blir en bra match i alla fall.

Under helgen kom det upp en diskussion om Eric Gadd. Soulartisten som har varit en del av svenskt musikliv i över 20 år nu. Men... vad har han gjort egentligen? Han är en sån där som bara flyter med och gör sin grej utan att märkas skitmycket utan bara 'finns'. För min del så kan han lika gärna sälja badshorts på Dressmann för jag har aldrig varit mycket för honom. Hans senaste singel '200 tusen' är ju ett stort slag under bältet. Vilken skitlåt det är.

I alla fall så fick resonemanget mig att fundera över vad han gjort. Jag kom fram till att han inte gjort något anmärkningsvärt. Men han flyter med i musiksverige, får ett uppträdande i Bingolotto nån gång, medverkar lite här och där. Men ärligt talat vet jag inte en enda person som skulle köpa en skiva med honom. Det är skumt. Hela Eric Gadd-grejen är skum. Jag har aldrig sett eller hört något om några riktiga Eric Gadd-fans. Frågan är om de ens finns.

Och här kommer en fråga: Har Eric Gadd någonsin egentligen slagit igenom? Jag vet inte ens om han befinner sig i musiksveriges bakgrund eller front. Han bara finns där. Skumt.

Bra 1: Filip och Fredrik - säga vad man vill men konceptet de hittat och utövar är lika enkelt som genialiskt.
Bra 2: Påskmat - mmmmmm...
Bra 3: Guitarhero!

Anus 1: Foppas skador - lägg av med hockeyn nu Foppa.
Anus 2: Snö - varför kom inte pudret för tre månader sedan? nu ska det ju vara vår.
Anus 3: Modebloggar - hur många finns det egentligen? finns det verkligen utbud och läsare till alla...?