Snäll-Schulman
Jag brukar försöka följa mycket av det som skrivs av och om Alexander Schulman, det händer grejer runt honom helt enklet och ibland är det svårare att undvika att få reda på vad som sägs än att låta bli. Och jag håller absolut inte alltid med honom. Han har åsikter som hör hemma på en mörk plats, men också åsikter som jag till fullo stödjer honom i.
Men är det bara jag som tycker att han på senare tid blivit.... snäll. Han hackar inte på allt och alla längre, han berömme rfolk och säger att han gillar att Åsa Linderborg blivit ny kulturchef på aftonbladet. Det var annat än för några månader sedan när han spydde galla över en annan aftonbladetmedarbetare - vilket antagligen var en av orsakerna att hans blogg stängdes ner.
Antingen genomgår han någon sorts livsförändring och bejakar sin mysiga och snälla sida, eller så har han fått en knäpp på näsan av någon han lyssnar på mer än sina chefer. Sin mamma? sin fru? Något har hänt i alla fall. Och visst det är väl bra att han inte hackar ner folk lika ofta längre, men det är en så total förändring så att jag blir misstänksam, och lite saknar jag hans stundtals träffsäkra förlöjliganden - även om jag inte är en av dem som krävde blodutgutelse på hans blogg när det begav sig. Det är konstigt. Jag läste till exempel hans tre första i sin inne-lista (jag läser inte mer eftersom jag som bekant vägrar betala aftonbladets plus-pengar). Där hinner han tala om att han är stolt över den svenska polisen, hur han är imponerad över Lasse Brandeby och som jag sa tidigare 'gillar' aftonbladets nya kulturchef. Nä det är nåt skumt i görningen här...
Men är det bara jag som tycker att han på senare tid blivit.... snäll. Han hackar inte på allt och alla längre, han berömme rfolk och säger att han gillar att Åsa Linderborg blivit ny kulturchef på aftonbladet. Det var annat än för några månader sedan när han spydde galla över en annan aftonbladetmedarbetare - vilket antagligen var en av orsakerna att hans blogg stängdes ner.
Antingen genomgår han någon sorts livsförändring och bejakar sin mysiga och snälla sida, eller så har han fått en knäpp på näsan av någon han lyssnar på mer än sina chefer. Sin mamma? sin fru? Något har hänt i alla fall. Och visst det är väl bra att han inte hackar ner folk lika ofta längre, men det är en så total förändring så att jag blir misstänksam, och lite saknar jag hans stundtals träffsäkra förlöjliganden - även om jag inte är en av dem som krävde blodutgutelse på hans blogg när det begav sig. Det är konstigt. Jag läste till exempel hans tre första i sin inne-lista (jag läser inte mer eftersom jag som bekant vägrar betala aftonbladets plus-pengar). Där hinner han tala om att han är stolt över den svenska polisen, hur han är imponerad över Lasse Brandeby och som jag sa tidigare 'gillar' aftonbladets nya kulturchef. Nä det är nåt skumt i görningen här...
Kommentarer
Trackback
