Film: Säg att du älskar mig
Dags för en av de svenska fjolårsfilmerna, brukar lätt bli så att jag ser dem först när de kommer ut på dvd så när guldbaggegalan 2006 hölls hade jag ingen aning om vem Haddy Jallow var, som fick priset för bästa kvinnliga huvudroll. Jag uppfattade inte heller ens vilken film det var och blandade troligen ihop den med 'Förortsungar'. Men så fel jag hade. Efter en snabb titt på omslaget förstod jag att den här filmen är mörk...
Handlingen i korta drag: 15-åriga Fatou flirtar hejvilt med killarna i skolan och går under smeknamnet "Slampan". En kväll på stadion händer det som inte får hända. Två killar som hon flirtat med ger sig på henne och våldtar henne. Fatou vill inte inse vad som hänt och förnekar det för alla, inklusive sig själv. Men snart vet alla vad som hänt och verkligheten hinner ikapp Fatou...
Efter 20-25 minuter av filmen tänkte jag nästan sluta titta. Dåliga skådisar, värdelösa dialoger, förutsägbart och tråkigt. Rinkebysvenskan gick mig på nerverna och jag var faktistk tvungen att slå på textningen för att kunna hänga med. Men allt eftersom filmen gick blev den bara bättre och bättre. Och viktigare och viktigare. Det som började som en 2000-tals variant av 'Sökarna' slutade som en svensk 'Juryn'. Och undermeningen och budskapet med filmen gör den till en enormt viktig samhällsfilm. Man blir förbannad på samhället och hur allt funkar, men samtidigt blir man lättad över att vissa delar av samhället funkar som de gör. Filmen är årets viktigaste svenska film (eller förra årets) men tyvärr så drar den stundtals värdelösa dialogen ner betyget. Eller så är det jag som inte fattar dialogen.
Säg att du älskar mig
Handlingen i korta drag: 15-åriga Fatou flirtar hejvilt med killarna i skolan och går under smeknamnet "Slampan". En kväll på stadion händer det som inte får hända. Två killar som hon flirtat med ger sig på henne och våldtar henne. Fatou vill inte inse vad som hänt och förnekar det för alla, inklusive sig själv. Men snart vet alla vad som hänt och verkligheten hinner ikapp Fatou...
Efter 20-25 minuter av filmen tänkte jag nästan sluta titta. Dåliga skådisar, värdelösa dialoger, förutsägbart och tråkigt. Rinkebysvenskan gick mig på nerverna och jag var faktistk tvungen att slå på textningen för att kunna hänga med. Men allt eftersom filmen gick blev den bara bättre och bättre. Och viktigare och viktigare. Det som började som en 2000-tals variant av 'Sökarna' slutade som en svensk 'Juryn'. Och undermeningen och budskapet med filmen gör den till en enormt viktig samhällsfilm. Man blir förbannad på samhället och hur allt funkar, men samtidigt blir man lättad över att vissa delar av samhället funkar som de gör. Filmen är årets viktigaste svenska film (eller förra årets) men tyvärr så drar den stundtals värdelösa dialogen ner betyget. Eller så är det jag som inte fattar dialogen.
Säg att du älskar migKommentarer
Trackback
