Allt och inget
Det finns de som påstår att den här bloggen bara handlar om fotboll. Men så är inte fallet kan jag meddela. Den handlar om allt möjligt som jag behandlar hjärnan med, sen är fotboll ett stort intresse för mig. Så det kan jag inte låta bli att kommentera. Men nu till exempel ska jag meddela er att jag idag fått en ny kamera, en försenad födelsedagspresent. En liten sköning som heter Casio Exilim och ligger på 8,1 Megapixels. Såhär ser den ut förresten...

Fotboll: Kapten Capello
Ja nu är det klart att Capello tar över jobbet som englands förbundskapten efter Steve McClarens... ska man säga... jo... misslyckande med jobbet. Ett misslyckande som jag visserligen satt och mös och gottade mig åt. Jag gillade att Svennis efterträdare gjorde ett dåligt jobb måste jag erkänna. Efter den stora hög med skit som mannen från Torsby fick i england under sina sex år kändes det som någon sorts upprättelse när hans efterträdare visade på ett visserligen ganska klantigt sätt vilket jävla tufft jobb han hade. Och nu är det Capellos tur, en tränare som känns lugn och trygg precis som Svennis - och det ska bli intressant att se hur han mottas av de mest hänsynslösa journalisterna i världen. Och hur han ska tackla dem. Det första han borde göra är att låta Beckham spela sin 100:e landskamp så snart som möjligt, så han får tillbaka fansen på sin sida som vände honom ryggen när han bänkade Becks som tränare i Real Madrid. Det är det inte jag som säger, det är fotbollskanalen.se - och jag, jag håller bara med. Det ska hur som helst blir riktigt intressant att följa nu, även om jag hellre sett Mourinho som förbundskapten för engelsmännen. Enbart på grund av hur mycket han antagligen hade levt jävel i maktens korridorer. Rört om ordentligt i den berömda grytan. Det kommer nog inte Capello göra lika mycket, och frågan är vad det brittiska pressuppbådet ska gräva fram om honom. Och frågan är hur han kommer lyckas med landslaget. En sak är i alla fall säker: Lyckas han inte ta England till VM sitter han inte kvar de 4½ åren han skrev på för.

Det har startat!
I onsdags gjorde jag marknadskarameller hemma i köket! och igår satt jag framför tv'n och tog en, sen två, sen... tolv. Eller nåt. De där satans söta pralinerna blir så goda och beroendeframkallande att jag får mycket svårt att sluta. Därmed kan man betrakta min jul som invigd. För när man väl börjat käka julgodis är det svårt att stanna förrän efter julhelgerna när man är så trött och äcklad av maten och godsakerna som hör julen till att man lovar sig själv att ta det avsevärt lugnare nästa år.
Men imorgon är det julbord för hela slanten och man undrar ju hur det ska sluta nu när jag redan har farten uppe...
Vaför e åke suk?
Inte många knop för mig idag, och inte heller på bloggen. Jag gick hem efter lunch idag från jobbet och har sedan dess legat i sängen, sen i soffan. Är dålig. Men inte sååååå dålig, så jag tror jag ska ge mig på att maka mig till jobbet imorgon. Är småseg, lite lätt skallebank och tjock i halsen. Men det håller sig på den nivån, blir inget av det verkar det som. Så det är nog ingen storgrej på G... hoppas jag. Mitt julfireri börjar ju i helgen, med lilla julafton hos sambons mor. då är tanken att jag ska vara frisk som en nötkärna och extremladdad för storintag av alla julbordsläckerheter. Jag ska bli så mätt så jag svettas, mår dåligt och kippar efter andan. Det hör ju liksom julen till...
Smart Ica, smart...
En vecka efter köttskandalen på Ica kommer deras tidning Buffé ut i medlemmarnas brevlådor. Vad hittar vi då där? jo! ett temauppslag om allt man kan göra med köttfärs. 9 färsfavoriter presenteras. Och nu planeras ju ett sådant här nummer långt i förväg och låg antagligen redan i tryckpressarna när skandalen uppkom förra veckan. Men snacka om ödets ironi...
Dagens nyhet
Dagens nyhet, eller åtminstone dagens mest märkliga nyhet måste väl vara att en känguru blev attackerad av en haj i Australien. Där snackar vi oväntat. Jag har aldrig hört talas om eller sett en känguru simma. Men tydligen hade den här kängurun fått för sig att ta ett svalt dopp - och cirka 200 meter från land hade den blivit attackerad och uppkäkad av en haj. Den historien bräcker nog de flesta i känguruhimlen.
Nu ska jag och Stieg Larsson ha en allvarsam stund i soffan. Åter imorgon!
Gräsbakgrunden
Såhär gör jag mot alla som inte gillar min gräsbakgrund...

Upphottat
Ja nu jävlar i havet har bloggen blivit lite uppfräschad, gjorde ett nytt 'huvud' igår kväll som väl i alla fall känns roligare än den svartvita Tjernobyl-liknande bild jag hade förut. Vilka hackeregenskaper jag besitter trots allt... eller inte.
För övrigt har jag nu fått mina biobiljetter för Arn - inte till världspremiären i Skara, men väl 'dagen-efter-premiär' i Skövde på tisdag. Inte illa alls med tanke på att den går up på biograferna först en vecka senare (på juldagen)... Det är så man känner sig lite märkvärdig...
Gräsligt
Ja alltid retar min nya bakgrund nån...
En dansk (dum)skalle
Nu nu din dumme jävel blir det fängelse för dig. I 20 dar, men ändå...

Nobelfesten
Jag såg bara ett litet klipp på tv4-sändningen från Nobelfesten igår, jag är lite emot det där. Visst de har gjort mycket fina saker för världen och förtjänar priserna och jag har inget emot själva priserna och utnämningarna osv. Däremot att man tv-sänder festen och sitter och kommenterar som om det vore en hockeymatch, eller ett naturprogram där man studerar hur människorna går ihop, vad de gör, när de utfodras osv.
'Ja nu ser vi alltså Wallenberg samtala med Ulla Mandgren, ja de är ju båda intelligenta och diskuterar säkerligen om huvudrätten i väntan på desserten som snart ska bäras in av 300 servitörer med fyrverkeribrickor...'. Men det var inte det jag skulle berätta om, det var mannen som satt bredvid vår kronprinsessa, och hur jävla lik han var Al Pacino, en gråhårig sådan. Kanske var det kameravinkeln som ställde till det... Mannen är i alla fall Albert Fert, nobelpristagare i fysik. Kolla själva här, visst finns likheten... Ser ni vem som är vem?

Kommentarer
Just det! glömde ju meddela er, men igår fixade jag till färgen på era kommentarer. de har tidigare bara varit mörkt gråa och varit svåra att läsa, men nu är de orangea (och hur fan stavar man det...) och lättare att läsa...
Ica Maxis verkliga skandal
Kött hit och dit, det skärper de nog till sig med nu Icahandlarna. Men däremot fattar jag inte varför ingen tar upp den kanske största skandalen inom Ica som återfinns på varenda Icabutik och som faktiskt fysiskt skadar kunderna. Jag pratar givetvis om deras pappkassar som har enormt vassa kanter och som jag vid flertalet tilfällen lyckats få ett så kallat 'papercut' på. Man tar tag i hantaget på pappkassen och kommer i samma veva åt den övre avskurna kanten på kassen, som är jävligt vass, och skär sig således på ovansidan av fingret. Fan vad det svider...
Direktöversättning
Ack så fel det kan bli vid direktöversättningar...

Bond
Jag ha rju skrivit en del innan om Expressens Bondfilmer man fick köpa som 'bilaga' till tidningen i våras-somras. Nu står det klart att Expressen tjänade ca 30 miljoner på tilltaget, plus att de ökade upplagan med 10.000 ex per utgivningsdag. Succé alltså - och så övergår de till att skicka med böcker istället. Katastrof... nåja inte katastrof, men av böckerna har de bara sålt 35-55.000 av varje titel, medans bondfimerna snittade på 180.000 per titel. Men de valde alltså att gå över på böcker, vilket gjorde att aftonbladet högg som en kobra och så att säga 'tog över' filmförsäljningen med sina betydligt mindre samlingar (som också är lättare att ta tll sig för läsare...tror jag) som mission impossible och al pacino. Nu satsar Expressen på morden i midsomer-samling. Inte helt dömt att misslyckas men det känns lite som tåget har gått. Och personligen tänker jag inte köpa en enda film, det beror helt enkelt på bristande intresse för den brittiska serien. Och att jag har 14 Bondfilmer hemma som fortfarande är inplastade... men jag ska se dem. Har bara prioriterat Scrubs-boxar den senaste tiden...
Ovanstående fakta har jag förresten hämtat från resumes hemsida. Där står även att läsa en annan idé att skicka med tidningen. Det var en tysk veckotidning som under 52 veckor skickade med en del varje vecka till ett sätta-ihop-själv gökur. DET är humor.
En bra start på dagen
Få saker är så avslappnande som att komma hem från en löprunda en bakfyllefri söndagmorgon, ta en dusch och göra iordning en brakfrukost. Slänga på en scrubs-dvd och sjunka ner i soffan. Kelloggs kan säga vad de vill, men det kallar jag en bra start på dagen.
Film: Lucky number Slevin
Den här filmen kom ut förra året och av en händelse fick jag beställa den gratis på discshop, där jag fick välja bland 20 titlar. Hade faktiskt inte hört talas om den innan, men valet föll på den i alla fall. Mest på grund av ett bra skådespelarutbud. Eller vad sägs om Bruce Willis, Josh Hartnett, Morgan Freeman, Lucy Liu och Stanley Tucci...
Handlingen i korta drag: Två gangsterbossar hamnar i konflikt sedan en av gangstrarnas son blir skjuten till döds. Av ett misstag blir en ung man på besök i stan indragen och huvudperson i det fortsatta dramat. Han ska skjuta den andre gangsterkungens son, men är samtidigt skyldig den första 33 000 dollar. Men är alla personer verkligen den de utger sig för att vara?
Som sagt hade jag inte hört talas om den här innan och de tycker jag är konstigt, för den var riktigt bra. En drama/thriller som är det ordet jag alltid gillar med filmer: Genomtänkt. Efter en något trevande start på filmen dras den upp i ett högt tempo där morden avlöser varandra och en sorts alla-mot-alla situation uppstår. Man får snart svårt att hålla ihop vem som är med vem, men i slutet knyts säcken ihop på ett imponerande och jävligt snyggt sätt. Filmen rasslar iväg i ren Tarantinoanda och man får svårt att släppa blicken när man väl blivit fast. Josh Hartnett är fullkomligt lysande, har inte gillat honom jättemycket förut men nu gick han till en klar favorit. Summa sumarum är filmen klart sevärd. Jag har den förresten om någon vill låna :-)

ang underbar fotboll
Nåja, fotbollen är inte fullt så underbar när man får stryk av ett bonkarlag som kallar sig redväg i en match där det missas två straffar, skjuts i stolpe och ribba åtskilliga gånger och missas lika många frilägen. Ibland vill inte bollen in helt enkelt, bollen är rund och allt kan hända för att dra en klyscha. Vi gick inte vidare från första dagen... det är tungt. Men korven var lika god som vanligt.
Möbelcupen
Det finns något som samlar oss fotbollsintresserade i regionen några gånger per år. De kallas inomhuscuper, då samlas lag från alla håll och kanter (oavsett division) och trängs i en för liten inomhushall och spelar korta matcher mot varandra. De som inte är med och spelar är med som supporters och mycket för själva grejen också, för det är jävligt kul med de här cuperna. Det är något speciellt att sitta även som åskådare i en svettig och trång inomhushall och försöka bevaka sin plats så gott det går, i handen har man kaffe i plastmugg och en kokt korv i bröd. Som spelare är det givetvis som roligast, nervositeten går över efter en minut och man ger allt för sitt lag i 12-15 minuter och alltid är det någon man känner eller känner igen från motståndarlaget. Det blir som någon slags helhet av de hela, där alla får vara med. Om det sedan går bra för det egna laget är det givetvis som allra bäst, då ger man de där extra procenten och säljer sig oerhört dyrt. Det handlar om att ge allt för sitt lag och aldrig vika ner sig.
Fotboll är underbart. Och i helgen spelas det möbelcup i Tibro.
Idol
Jag sitter i skrivande stund och ser Idolfinalen på tv4, men just nu är det reklam så jag tänkte ge er mina mellansnackstankar. Jag tror Marie vinner, men jag håller på Amanda. Amanda knäckte som fan ikväll, det gjorde Maries sång också. Men Amanda står liksom för hela paketet. Hon är en artist. Marie blir jag nervös av att se på.... kobent och med miner som ser ut som hon luktar på nåt riktigt illa - men så har hon ju en jävligt bra sångröst. Nä... men min röst får Jenssen.
Ett instick: Jävlar vad bra Jan Guillou är på fredag hela veckan just nu! Oväntat!
Förresten så stod Sam 'förstöra metallica-låtar' Hagbert och flinade och visade upp de båda förtryckta singlarna med både Amanda och Marie förut. En av dem släpps i natt. Jag kunde dock inte undgå att lägga märke till att formspråket var det samma på de båda framsidorna, samma typsnitt, samma känsla i bilderna. Men Amanda och Marie är ju helt olika som artister. Bakläxa tycker jag. Det blev plötsligt sjukt tydligt att formen redan är stöpt för årets idolartist. Vem det än blir.