Lilleskil

Hockey-VM är ju i full gång, och mitt eget intresse har varit rätt milt i de inledande matcherna. För hur mycket det än skrivs så krävs det mycket för att en match mellan Sverige och Danmark i hockey blir intressant. Oavsett om Danmark skräller eller inte. Det är när Ryssarna, tjeckerna, amerikanerna, finnarna och kanadickerna ska möta Sverige det börjar bli spännande med hockey. Men nu anar man en ljuspunkt. För fy fanken vad skönt det är med Douglas Murray i truppen! hade inte hört ett ord om människan innan VM - men han är precis vad svensk hockey behöver. Han spelar tufft och hymlar inte med det. Redan innan han manglade över den stackars ryssen och fick matchstraff (som kan diskuteras) förvarnade han honom och sa till honom 'upp med huvudet, du är inte i ryska ligan längre'. Det är kaxigt och respektingivande, och ännu mer när han i bytet efter visar vad han menade med de orden.

Okej okej, det är inte så att jag förespråkar en hockey där spelare göra fula och farliga tacklingar och åker på matchstraff hit och dit, däremot är hockey en tacklingssport och kontaktsport framförallt och då ska det smälla - att det sen smäller över gränsen ibland får man ta. Gränser traskas över i alla sporter då och då.

Anton Strålman och Niklas Bäckström i alla ära, det är skitkul med nytt blod i svensk hockey som kommer in och dominerar. Men ingen har gjort det lika färgstarkt som 28-åringen Murray. Och framförallt har ingen gjort det på ett så osvenskt sätt. Så skönt att någon spelare skiljer sig från mängden och i tv-intervjuerna efter matchen inte står och rabblar om att det gäller att ligga på, tyckte det gick bra idag och så vidare i rena bollen är rund-andan. Istället står Douglas och talar om att hans matchstraff var en felbedömning och att han ska 'ta ett snack med den ansvarige'.

Tack Douglas Murray för att du väckt upp mitt intresse för hockey igen.