Inför körkortstest på åldringar!
Nu när våren börjar leta sig fram och det fina vädret lockar till utflykter märker man av allt fler som borstar av sin gamla pärla hemma i garaget och ger sig ut på vägarna. Tyvärr är det många av dessa som borde låta bilen stå. Åldringar som egentligen är för gamla för att köra bil är ett stort irritationsmoment i trafiken, och framförallt en stor säkerhetsrisk.
Jag säger inte att jag är den mest laglydiga trafikanten på vägarna, det är jag inte. Jag tillhör nog något slags medel av bilförare, om det finns något sånt. Jag kör kanske lite för ofta för fort, det kan jag medge, men de gånger jag gör det handlar det oftast inte om mer än kanske 10 kilometer över begränsningen. Detta gör mig troligen till en 'trafikbuse' i mångas ögon. Men är mina 10 kilometer för fort farligare än om jag puttrar fram 30 kilometer UNDER hastighetsbegränsningen? Jag vet inte om det bara är jag, men jag tycker det blir fler och fler som kör för sakta i trafiken, det blir inget naturligt flöde och skapar irritationer hos medtrafikanterna. För att inte tala om alla inbromsningar man får göra när man kommer i laglydiga 90 km/h runt en krök på en landsbygdsväg och får en Volvo 850 framför sig i 60 km/h. DET är en trafikfara. Bakom ratten sitter då nästan uteslutnade personer som passerat medelåldern med sinnen som kanske inte längre är vad de brukade vara.
Häromdagen när jag skulle gå till jobbet fick jag hoppa tillbaka på ett övergångsställe eftersom bilen som kom och saktade ned inte stannade, vilket jag trodde den skulle göra eftersom den körde så sakta. Och jag tyckte mig få ögonkontakt med bilföraren. Men när bilen svischade förbi en halvmeter framför mig såg jag en äldre kvinna med näsan mot vindrutan som fortfarande inte tagit notis om mig, hon var nog inte ens medveten om att där fanns ett övergångsställe. Hade jag inte varit alert i den situationen hade jag inte suttit och bloggat nu.
Det kan inte vara lätt att bli till åren och inse själv att det kanske är dags att lägga bilnycklarna på hyllan, men det är en nödvändighet. Trafiken har helt enkelt inte plats för personer som inte hänger med i pulsen eller har sina sinnen i trim. Men idag kör man tills man inte klarar av det längre. Men hur märker man att man inte klarar av det längre? man gör det garanterat inte genom att man inser själv att man inte hängde med i reaktionen när man nästan körde in i bilen framför. Nej, när man inser det beror det oftast på en incident, kanske en allvarlig olycka. DÅ förstår man allvaret.
Själv har jag ingen bättre lösning på detta trafikproblem än att man inför förarprov för personer över en viss ålder, kanske varannat år eller liknande. Hänger man inte med i trafiken har man inte där att göra. Så är det bara.
Jag säger inte att jag är den mest laglydiga trafikanten på vägarna, det är jag inte. Jag tillhör nog något slags medel av bilförare, om det finns något sånt. Jag kör kanske lite för ofta för fort, det kan jag medge, men de gånger jag gör det handlar det oftast inte om mer än kanske 10 kilometer över begränsningen. Detta gör mig troligen till en 'trafikbuse' i mångas ögon. Men är mina 10 kilometer för fort farligare än om jag puttrar fram 30 kilometer UNDER hastighetsbegränsningen? Jag vet inte om det bara är jag, men jag tycker det blir fler och fler som kör för sakta i trafiken, det blir inget naturligt flöde och skapar irritationer hos medtrafikanterna. För att inte tala om alla inbromsningar man får göra när man kommer i laglydiga 90 km/h runt en krök på en landsbygdsväg och får en Volvo 850 framför sig i 60 km/h. DET är en trafikfara. Bakom ratten sitter då nästan uteslutnade personer som passerat medelåldern med sinnen som kanske inte längre är vad de brukade vara.
Häromdagen när jag skulle gå till jobbet fick jag hoppa tillbaka på ett övergångsställe eftersom bilen som kom och saktade ned inte stannade, vilket jag trodde den skulle göra eftersom den körde så sakta. Och jag tyckte mig få ögonkontakt med bilföraren. Men när bilen svischade förbi en halvmeter framför mig såg jag en äldre kvinna med näsan mot vindrutan som fortfarande inte tagit notis om mig, hon var nog inte ens medveten om att där fanns ett övergångsställe. Hade jag inte varit alert i den situationen hade jag inte suttit och bloggat nu.
Det kan inte vara lätt att bli till åren och inse själv att det kanske är dags att lägga bilnycklarna på hyllan, men det är en nödvändighet. Trafiken har helt enkelt inte plats för personer som inte hänger med i pulsen eller har sina sinnen i trim. Men idag kör man tills man inte klarar av det längre. Men hur märker man att man inte klarar av det längre? man gör det garanterat inte genom att man inser själv att man inte hängde med i reaktionen när man nästan körde in i bilen framför. Nej, när man inser det beror det oftast på en incident, kanske en allvarlig olycka. DÅ förstår man allvaret.
Själv har jag ingen bättre lösning på detta trafikproblem än att man inför förarprov för personer över en viss ålder, kanske varannat år eller liknande. Hänger man inte med i trafiken har man inte där att göra. Så är det bara.
Kommentarer
Trackback
