Film: No country for old men
Dags för storfilm. Den här filmen tog hem det i mångas i ögon absolut sörsta priset vid Oscarsgalan - Bästa film. Förväntningarna blir då med andra ord skyhöga...
Handlingen i korta drag: Jägaren Llewelyn är ute på jakt en dag och upptäcker av en ren slump ett gäng bilar mitt i öknen. Kring bilarna ligger flera lik och på en av bilarnas flak mängder av kokain. Llewelyn kommer också över en väska med två miljoner dollar i kontanter. Han ser sin stora chans och lägger pengarna i egen ficka, något som får honom att snabbt bli jagad av lokalpolisen, privatspanare och inte minst den kallblodige mördaren Chigurh.
Bröderna Coen är fantastiska filmskapare, det råder det ingen som helst tvekan om, och den här filmen placerar sig i samma filmminnesbank som filmer som Fargo, Reservoir Dogs och Pulp Fiction (de två sistnämnda är Tarantinos, jag vet). Miljöerna är fantastiska och det är en jäkligt snygg film som jag lätt ser framför mig som en blivande klassiker - en film man kommer ihåg länge. Det är ett släpande och segt tempo genom de dryga två timmarna, som kantas av en flummig dialog och en romantiserad komisk bild av hillbillies. Allt detta görs på ett underbart sätt och sällan har tystnaden i en film utnyttjats bättre. Javier Bardem är lysande som den kallblodige mördaren med 70-talsfrisyr. Men slutet blir filmen stora fall tillbaka, det gillade jag inte alls. Det kändes avhugget och man blir lämnad i soffan med en snopen min och allt för många frågor. Men som sagt; gillar du filmer som Reservoir Dogs och Fargo är den här ett måste.
Handlingen i korta drag: Jägaren Llewelyn är ute på jakt en dag och upptäcker av en ren slump ett gäng bilar mitt i öknen. Kring bilarna ligger flera lik och på en av bilarnas flak mängder av kokain. Llewelyn kommer också över en väska med två miljoner dollar i kontanter. Han ser sin stora chans och lägger pengarna i egen ficka, något som får honom att snabbt bli jagad av lokalpolisen, privatspanare och inte minst den kallblodige mördaren Chigurh.
Bröderna Coen är fantastiska filmskapare, det råder det ingen som helst tvekan om, och den här filmen placerar sig i samma filmminnesbank som filmer som Fargo, Reservoir Dogs och Pulp Fiction (de två sistnämnda är Tarantinos, jag vet). Miljöerna är fantastiska och det är en jäkligt snygg film som jag lätt ser framför mig som en blivande klassiker - en film man kommer ihåg länge. Det är ett släpande och segt tempo genom de dryga två timmarna, som kantas av en flummig dialog och en romantiserad komisk bild av hillbillies. Allt detta görs på ett underbart sätt och sällan har tystnaden i en film utnyttjats bättre. Javier Bardem är lysande som den kallblodige mördaren med 70-talsfrisyr. Men slutet blir filmen stora fall tillbaka, det gillade jag inte alls. Det kändes avhugget och man blir lämnad i soffan med en snopen min och allt för många frågor. Men som sagt; gillar du filmer som Reservoir Dogs och Fargo är den här ett måste.
Kommentarer
Postat av: Anna
Hej. Måste skriva att jag är imponerad av din blogg...rolig att läsa. =)
Trackback
