Film: Mr Woodcock
Var det inte lite tunt med komedier förra året på filmhyllorna? inga riktiga blivande klassiker som Dum&Dummare eller American Pie, jag höll nästan på att säga att det var bättre förr... men hur som helst, nu var det dags för en av de som faktiskt kom ut förra året, Mr Woodcock.
Handlingen i korta drag: John Farley är en ung framgångsrik författare som återvänder till sin sömniga hemstad för att hälsa på sin mor och framförallt bli tilldelad stadens största pris - majskolvsnyckeln. Chocken blir stor när han får reda på att hans mor har skaffat sig en ny livspartner. Chocken blir fullständig när han ser vem mannen är - Mr Woodcock, Johns gamla idrottslärare och plågoande. John var nämligen en knubbis i skolåldern och fick utstå skit efter skit av Mr Woodcock. När det sen blir förlovning och tal om giftermål inser John att han måste stoppa förhållandet en gång för alla.
Erkänt bra skådespelare - eller vad sägs om Sean William Scott, Susan Sarandon och Billy Bob Thornton, alla bra skådespelare som jag inte fattar vad de gör i filmen. För de gör alla en halvdan insats i en halvdan film. Filmen är ungefär lika sömnig som John Farleys hemstad och hade kanske två, på sin höjd tre, tillfällen som var riktigt roliga (därav tvåan i betyg, annars hade det blivit en etta). Men där emellan var det alltför förutsägbart och oengagerande. Ett litet plus för en rätt genomtänkt handling får den dock. Men en typisk sån där film som bara passerar förbi utan notis.

Handlingen i korta drag: John Farley är en ung framgångsrik författare som återvänder till sin sömniga hemstad för att hälsa på sin mor och framförallt bli tilldelad stadens största pris - majskolvsnyckeln. Chocken blir stor när han får reda på att hans mor har skaffat sig en ny livspartner. Chocken blir fullständig när han ser vem mannen är - Mr Woodcock, Johns gamla idrottslärare och plågoande. John var nämligen en knubbis i skolåldern och fick utstå skit efter skit av Mr Woodcock. När det sen blir förlovning och tal om giftermål inser John att han måste stoppa förhållandet en gång för alla.
Erkänt bra skådespelare - eller vad sägs om Sean William Scott, Susan Sarandon och Billy Bob Thornton, alla bra skådespelare som jag inte fattar vad de gör i filmen. För de gör alla en halvdan insats i en halvdan film. Filmen är ungefär lika sömnig som John Farleys hemstad och hade kanske två, på sin höjd tre, tillfällen som var riktigt roliga (därav tvåan i betyg, annars hade det blivit en etta). Men där emellan var det alltför förutsägbart och oengagerande. Ett litet plus för en rätt genomtänkt handling får den dock. Men en typisk sån där film som bara passerar förbi utan notis.


Kommentarer
Trackback