Lilleskil

Nu var det några dagar sedan jag såg den här filmen, men jag har inte kommit mig för att skriva en recension om den förrän nu.

Handlingen i korta drag: Kort efter att Tony Blair tillträder som premiärminister i England råkar prinsessan Diana ut för en trafikolycka i en tunnel i Paris. Det blir snart klart att hon avlider. Kungahuset i England med drottningen i spetsen har en spänd relation till Diana och inte minst efter hennes skilsmässa från prins Charles. De planerar direkt att hålla en privat begravningsceremoni, men inser snart att Diana betydde mer för Englands folk än de kunde föreställa sig.

Filmen handlar om prinsessan Dianas död, prinsessan som kom att kallas 'folkets prinsessa'. Vi får följa ett land som sätts i chock, ett kungahus som inte inser hur mycket hon betytt för folket och en premiärminister som får en start på jobbet han aldrig kunnat tänka sig. Det här är en mycket bra film som på ett vågat sätt beskriver Dianas relation till resten av kungahuset som hon var en del av. Men det är också en film om en allmänhets höga krav på reaktioner och offentliga framträdanden från ett kungahus. I filmen visas också riktiga videoklipp från dagarna kring Dianas död och skådespelarna är genomgående kanonbra. Helen Mirren i rollen som drottning Elisabeth är helt enastående.

  The Queen

Ha ha! det här var lite kul...

http://humor.tranceport.be/pn.php

Häromdagen fick jag en kommentar på ett svingammalt inlägg jag skrivit om Riksorganet som gick en säsong på svt för många år sedan. En dock-show eller vad man ska kalla det, med de då aktuella politikerna som karikatyrdockor. Det var skitkul och jag har sökt efter om det kunde vara så att det faktiskt har getts ut på dvd. En anonym källa hävdar nu att han/hon fått tag på hela säsongen. HUR? Det är helt okej att vara anonyma när ni kommenterar, men kan han/hon som skrev detta skriva en ny kommentar om hur du gick till väga och var du hittade den så vore jag tacksam.

Tack! vad gillar ni den nya gräsgröna bakgrunden förresten? lite fotbollisch...

Neddu. Det får de inte i sommar. De fick nämligen pisk av Kroatien igår med 3-2. Och de kommer saknas när EM drar igång, de känns liksom självklara i ett slutspel. Men samtidigt kan jag inte undgå att mysa lite extra att de får sig en rejäl knäpp på näsan. Kanske inser de nu att det Svennis gjorde med deras stolta landslag var nära på ett mirakel. Ett slutspel utan ett lag från de brittiska öarna, det kan inte varit igår...

Ha ha! jodå... undertecknad fanns faktiskt på plats igår när vårt svensk landslag tog emot Lettland på ett höstruskigt Råsunda. Det var första gången jag såg en landskamp i tävlingssammanhang på plats och det var jävligt kul! och om själva matchen fanns det mer attt önska om man säger så. Det var inte speciellt välspelat, det var mycket misstag och flera spelare underpresterade. Kim Källström gjorde visserligen det avgörande 2-1-målet men hade jag varit förbundskapten had ejag plockat ut honom långt tidigare i matchen. Han spelade fel, var långsam och överhuvudtaget en ren säkerhetsrisk i det svenska spelet. Jag har alltid tyckt att striden mellan Anders Svensson och Kim Källström är näst intill dött lopp. Jag kan inte välja helt enkelt. Även fast jag är Elfsborgare. Men igår var fan Anders hästlängder över Kim i sitt spel. Han blev utsedd till matchens lirare, något som folket runt omkring oss på läktaren inte höll med om... 'Va! hur kan Anders Svensson bli det? de måste skämta...'. VA!? säger jag... jag fick bita mig i läppen för att inte ställa mig upp och fråga om de satt och kollade på samma match som jag. Anders Svensson VAR ju för fan sveriges bäste spelare igår, det var han som redde ut situationerna som Kim satte sig i. Zlatan och Ljungan klarade sig också bra och gjorde sitt jobb, likaså backlinjen... nåja... lite sådär vid målet... Men vi hade två stora säkerhetsrisker i laget. Kim Källström och Andreas Isaksson. Isaksson höll på att ställa till det för sig tre gånger helt på egen hand. Matchotränad som få.

Summa sumarum. Anders Svensson var KUNG igår. Kim hade en dålig dag och var KASS... men gjorde mål. Levererade. En gång. Och det räckte. Nu är vi i EM!

Mel Gibson har gett sig på att regissera igen, och det senaste han gjorde som fick uppmärksamhet va rju som bekant 'Passion of the Christ' - och vilken uppmärksamhet sen... Så nu hade man ju rätt höga förväntningar på Apocalypto. Förväntningar som tyvärr inte infriades.

Handlingen i korta drag: Jaguar Paw lever med sin familj och stam som jägare i djupaste djungeln, ända tills den dag då starkare makter i Inkariket attackerar byn och tillfångatar de som inte dödas. Jaguar Paw lyckas gömma undan sin gravida fru och deras son i en djup brunn innan han tillfångatas och tvingas iväg på en lång vandring som fånge tillsammans med andra tillfångatagna. Han och hans stamvänner ska offras för att förhindra Inkarikets fall. Men Jaguar lyckas i sista sekund fly och blir nu den jagade genom den snårväxta djungeln på sin väg tillbaka till sin fru. En vild jakt tar sin början.

Mel Gibson ska ha beröm för att han vågar och framförallt kommer på och genomför sina filmidéer. Passion of the christ är vågat och Apocalypto är en enormt bra filmidé. Tyvärr lyckas han inte göra idén till den storfilm den kunde blivit. Det är alldeles för lite och ogenomtänkt handling i filmen. En jakt till fots genom djungeln skulle kunna blivit hur spännande som helst, men nu tappar man nästan intresset efter ett tag. Det är en bra film men den skulle som sagt kunna blivit så mycket bättre med en bättre handling, fler överraskningsmoment och framförallt ett bättre slut. Nu blev det någon sorts barnförbjuden disneyfilm av det hela.

  Apocalypto

Ja det var en jävla snilleblixt du fick broder. Låg hemma vid tv'n igår och kollad epå Mel Gibsons senaste skapelse 'Apocalypto' (recension kommer) när brorsan ringde och frågade om jag tänkt se em-kvalmatchen mellan Sverige och Lettland imorgon. Javisst svarade jag. Men på plats menade han. Solklart. Jag har aldrig sett vårt kära landslag live i tävlingssammanhang så det ska bli jävligt kul att åka till Råsunda ikväll. Får hoppas jag klarar mig ifrån att bli biten av aik-råttorna bara... det är ju deras revir där i solna... råttor...

Jag är föga intresserad av politik. Jag följer inte med inom politiken mer än några få artiklar i dagstidningar då och då och vet knappt vilka många politiker är. Däremot är det något visst med politiska affischer, och då pratar jag inte om valaffischer där man ska framställa politiker som upphöjda messias-figurer eller linda in sina budskap i krångliga meningsbyggnader för att friskriva sig från... ja gärna allt. Jag pratar om raka enkla budskap där man säger vad man tycker. Men det jag gillar mest är formspråket. Det raka, ärliga språket i formen som påvisar okonstlade budskap. Nu på sistone ha rjag sett Ung vänsters affischer som sitter lite överallt. fotade en häromdagen... Jag gillar dem. Men återigen, det har INGENTING med deras politik att göra. Bara affischen och formen för att förmedla budskapet.

Vad fan sysslade ni med i lördags grabbar? Vårt kära landslag håller på att bli det mest ojämna i världen... Ibland vill man hylla dem, ibland vill man dra liknelser till knatteligan. Jag har inget bra svar för detta, men vårt kära landslag kan lika gärna vinna EM-guld i sommar, som att åka ut ur turneringen utan en poäng. För till EM kommer dem.

En seg måndag och start på vekcan. Kroppen ha rnog inte fått återhämta sig ordentligt efter helgen ännu. Och än är det inte klart... ikväll ska det köras med släp mellan skövde-igelstorp-skövde-tippen-mölltorp-götlunda-skövde-igelstorp och tillbaka till skövde igen. Så det blir lite körande och jobbande även ikväll.

Det är kul att fylla år, och den här födelsedagen har varit jävligt kul. Och något man inte räknar med i sin planering är ju alla presenter man får... på nåt sätt har jag i all planering med födelsedagen närmast förträngt att jag får presenter, så det har kommit som en ren bonus. Och vilka presenter. Jag har fått saker jag inte ens visste att jag behövde, men som jag i efterhand inte förstår hur jag klarar mig utan... Och det har varit enormt trevligt både fredag- och lördagsfirandet. Jag är lyckligt lottad och blir nästan religöst tacksam för mina vänner och min familj ibland.

Just det ja... fick lite cash också från olika håll i presenter... la ihop dem och gick till telia och köpte ny nalle. Såhär ser den ut.

Inte ett inlägg på flera dagar nu, men jag har haft det stressigt som tusan i helgen. Ni förstår, jag har fyllt år. 25 år. Och det har firats. I fredags kväll med släkt och familj. I går (lördags) med goda vänner som sällskap. Det har varit över förväntan båda dagarna och skitkul, men jäkligt mycket att stå i med planering, matlagning, råddande, städande och ja... övrigt. Mycket hur som helst. Nu sitter jag och vilar ut i soffan, smått bakfull och seg... ser halvt om halvt på en film som heter Kalenderflickorna på trean... mycket mer knop än så blir det inte idag. Men jag återkommer imorgon. Chip!

Dagens 'kunde varit tvillingar': Zinedine Zidane och Spock i Star Trek.

Just nu är jag förbannad igen på aftonbladet.se's plustjänst. ville läsa en intervju med Peter Jihde som Alex Schulman gjort. Men icke... den ska man betala för. Jag har varit inne på det här förut men jag är fortfarande irriterad. Och jag vägrar betala en månadsavgift för att läsa en nätupplaga av en nyhetstidning. Och visst, jag förstår skälen de har... men jag blir så arg varje gång jag vill läsa en artikel som man måste betala för att läsa resten på.

Min hjärna måste blivit övertagen av utomjordingar eller nåt när jag bestämde datum för min 25-årsfest. Lördagen den 17 november. Ett perfekt datum i nästan alla hänseenden. Förutom att Sverige spelar en jävligt viktig match mot Spanien på Santiago Bernabeu. Em-kval med andra ord. Där gick jag på en mina...

Aha! såg på rapport för ett par dagar sen, det hände rinte alltför ofta att jag ser på de kanaler jag faktiskt betalar licens för. Men nu gjorde jag det. Det var ett inslag i nyhetssändingen där reporterns namn syntes i bild. David Boati. Var tusan har jag hört det? jag kände igen det direkt... det klingade en klocka men inte mer än så. Jag kunde inte placera namnet men visste att jag hört det förut. Mer än en gång. Såna lägen är frustrerande... Jag var tvungen att forska, så jag googlade honom och fick svaret. Aha! Davd Boati är journalist OCH skådespelare - kanske mest känd för sin roll som Lill-Erik i filmatiseringen av Bert (dagboks-Bert). Lill-Erik. Självklart. Hur tusan jag kom ihåg namnet därifrån fattar jag inte... Men vissa saker fastnar väl helt enkelt.

Hittade bara den här kassa skärmbilden från långfilmen om Bert... men visst känns han igen.

Ha ha! kollade på det inspelade igår från fotbollsgalan i måndags. Såg ju inte hela utan spelade in sista biten. Bengt Andersson var ju störtskön... full som ett ägg och snubblade på orden. Det var jävligt roligt. För alla utom honom antagligen.

Ett annat komiskt ögonblick var när Zlatan och Marta gick upp på scen tillsammans... Zlatan såg ut som en jätte i lilleputtarnas land. Han är stor den killen. Och glad numera, det är så enormt skönt att se honom glad och utstråla harmoni. Jag tror han gör mål på lördag, det är dags nu helt enkelt.

Får nog känna mig nöjd med årets fotbollsgala. Jag såg inte hela men spelade in det jag inte såg, så jag ska kika på det troligen ikväll. Men jag kan bara konstatera att de spelare jag röstade på i kategorierna årets mittfältare, back, forward, tränare och målvakt också fick priserna. Se mitt tidigare inlägg. Men det var ju också ganska väntade vinnare och därmed kanske inte sådär jättesvårgissat. Enda felberäkningen var att priset för årets nykomling inte gick till Elfsborgaren Denni Avdic. Men det får man väl ta. Hade ju ingen aning om vilka de andra var ens.

Guldbollen till Zlatan! det är bara att gratulera och instämma.

Såg förresten The Ark uppträda också, känns som glamrockbandet från Växjö behöver komma ner bara lite på jorden igen. De har ju alltid varit där uppe bland molnen men nu verkar de tappat kontakt med jorden fullständigt. De gör svinbra musik och det gilla rjag dem för. Men deras scenkläder är inte glamrock längre, det är smaklöst. Verkar som de gör vad som heslt för att överträffa sig själva hela tiden och verkar inte ha några som helst gränser för vad de tar på sig. Gillade deras scenkläder och scenspråk förut. Men de har faktiskt med Ola Salo i spetsen blivit... smaklösa. Och då är jag ända tolerant som få. En otäckt tajt läder-sparkdräkt med tillhörande lågstadiedans blev för mycket för mig.

Hörde nyss på P3 en mix som nån jävla göteborgare som kallar sig 'Sjökexet' gjort. Han har mixat Hammerfalls 'Last man standing' med ... hör och häpna... whitney Houstons 'I wanna dance with somebody'. Va fan tänkte han med? och ännu me roroväckande är vad fan Hammerfall tänkte med när de gav sitt samtycke (för det utgår jag ifrån att man göjort innan en sån här låt når etern).
Som om inte valet av låtar var nog så var det en sjukt dålig remix, det lät som något en småstadie-dj med bakvänd gubbkeps och pösiga kläder påtat ihop för tio år sen.

Skärp dig Sjökexet. Och vad är det för jävla namn...

För ett par veckor sen såg jag 'Garden state' regisserade av ingen mindre än Zach Braff (JD i Scrubs) som även spelade huvudrollen. Trots att den fick bra kritik hade jag svårt för Garden state. Och nu var det dags för ännu en film med Zach Braff. Nu enbart som skådespelare, och nu blev det bättre...

Handlingen i korta drag: Vi följer snart trettioåriga Michael och Jenna som håller på att kliva in i vuxenlivet på riktigt när de fått reda på att Jenna är gravid. De ska bli föräldrar. Utåt sett tar Michael det hela med ro och hävdar hela tiden att allt är bra, men när han träffar den unga och vackra Kim på sin väns bröllop börjar han tveka. Och ser plötsligt en möjlighet att ge utlopp för sin egentliga rädsla för sitt och Jennas nya liv ihop, som en familj. Vi får också följa parets bekantskapskrets och de olika livsstilar de utövar.

Ni vet såna där filmer som man liksom aldrig får grepp om, som flummar ut, gör konstiga vändingar och man funderar på om regissören var påtänd en viss period av manusskrivandet. Den här filmen var en stund på den gränsen och vacklade, men föll som tur var inte över. Det här är ingen romantisk dramakomedi i den meningen man brukar känna dem, däremot är det en ärlig och rak film med riktigt bra skådespelarinsatser. Casey Affleck har jag nog aldrig sett göra en dålig insats. Och här är han lysande. Men när två av huvurollerna är tidigare tv-serie-kändisar får man liksom väldigt svårt att göra sig av med bilderna man skapat sig om dem. Rachel Bilson är Summer för alltid. På samma sätt som Zach Braff alltid kommer vara JD.

  The Last Kiss

Vilken dag... ja det brukar bli så när man varit på den årliga traditionsresan till Ullared med familjen. I år klarade jag mig förvisso från att bli av med min kundvagn inne på Gekås men man kan ändå inte undgå att fascineras och irriteras över allt folk på Ullared. Det är en helt sjuk omsättning de gör. Var tionde minut kommer en ny lastbil fullpackad med varor. Skulle de sluta packa upp varor kontinuerligt i butiken så skulle alla varor vara slutsålda inom två dygn. Varenda liten artikel. Finns fler såna här närmast otroliga fakta på deras hemsida.

Hur som helst var det en lyckad dag. Fick många julklappar köpta och även en del prylar till mig själv. Vi åkte 04.50 i morse, det hör liksom till traditionen att åka tidigt. Så vi kom dit lite efter sju och det var bara att traska in, ingen kö alls och nästan behagligt med människor. Den första halvtimmen. Sen började det tjockas på med folk i lokalerna, och då åker armbågarna fram. Men däremot när vi åtskilliga timmar senare gick ut från butiken, då var det annat. Kön till butiken ringlade sig långt. Mycket långt. Vi pratar kilometer av människor på en snirklande rad genom parkeringsplatser och till och med bostadsområden. Vid kundvagnsställena var det en annan kö. Där köade folk för att få tag på kundvagnar(!)

Som sagt, man fascineras. Och irriteras.
Dagens bästa köp: Två scrubs-boxar för 99 kr styck. Kostar 399 kr styck på Åhlens. Där snackar vi skillnad.